Ledare: Ung och utestängd

INTE ENSAM. I Sverige är en av fyra ungdomar arbetslösa.

INTE ENSAM. I Sverige är en av fyra ungdomar arbetslösa.

Foto: HENRIK MONTGOMERY/Scanpix

Politik2009-03-25 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Så fort det handlar om ungdomar pratar politiker om hur viktigt det är att lyssna. Och den publik som infann sig till tisdagens träff med Ungdomsstyrelsen, i Kulturen Hus i Luleå, fick höra en hel del: Plattityder i stil med "man ska ta avstamp i det goda och främja det som fungerar" eller "det är viktigt att man känner sig sedd". Rena självklarheter av typen "ungas livsvillkor beror mycket på vuxnas" eller "ungdomar är en heterogen grupp". Samt naturligtvis lite pliktskyldigt lyssnande på rockmusik, introducerad med orden "det här är vad ungdomar gillar". Och sist men inte minst lite information från kommunalrådet Yvonne Stålnacke (S) rörande hennes Facebook-vanor. Men också mer allvarliga och intressanta saker levererades av företrädarna från Ungdomsstyrelsen, en myndighet som arbetar för att "unga ska få tillgång till inflytande och välfärd". Sverige har EU:s näst högsta ungdomsarbetslöshet, närmare 23 procent. Här kan man tala om ett svenskt utanförskap. Det räcker att ta sig till Danmark för att komma ner på betydligt lägre - och bättre - siffror; runt nio procent.   Situationen för unga arbetssökande förvärras självklart i tider av lågkonjunktur, men den som försöker lasta nuvarande regering är fel ute. Problemet med relativt hög arbetslöshet bland ungdomar är något som Sverige dragits med ett tag. Strukturella faktorer som lönesättning och LAS-regler bidrar till att sätta stopp för ungdomar som vill in på arbetsmarknaden. De unga som inte lyckas och får gå ut i arbetslöshet hamnar då ofta mellan två stolar, eftersom ansvaret mellan kommun och arbetsförmedling inte är helt tydligt fördelat. Genom den jobbgaranti som regeringen infört har Arbetsförmedlingen tagit på sig mer av ansvaret. Men problemet är enligt Ungdomsstyrelsen trögheten i åtgärderna. Först ska det gå 90 dagar av arbetslöshet innan garantin tuffar i gång, sedan ytterligare 90 dagar av coachning och dylikt. Det blir ett halvår innan den första riktiga kontakten tas med arbetsmarknaden, i form av exempelvis en praktikplats. Och kontakter är grunden för framgång på arbetsmarknaden. Därför är det inte konstigt att unga med invandrarbakgrund och som lever i så kallade socialt utsatta områden har det allra tuffast. Där tillhör ofta föräldrarna dem som står allra mest utanför samhället och kan själva helt sakna kontakt med arbetsmarknaden. Vägen ut - och in på arbetsmarknaden - går, enligt Ungdomsstyrelsen och de ungdomar som kommer till tals i Ungdomsstyrelsens undersökningar, via utbildning. En skola som inte håller måttet blir därmed ett av de största sveken mot de unga. Vad som behövs är alltså inga speciella, revolutionerande ungdomsinsatser, utan främst god utbildning och en öppnare arbetsmarknad. Saker som gagnar människor i alla åldrar.