Ledare: Upp till kamp

TAKTISERAR. Urban Bäckström, VD för Svenskt näringsliv, och Wanja Lundby-Wedin, ordförande för LO, positionerar sig inför avtalsrörelsen 2010.

TAKTISERAR. Urban Bäckström, VD för Svenskt näringsliv, och Wanja Lundby-Wedin, ordförande för LO, positionerar sig inför avtalsrörelsen 2010.

Foto: HENRIK MONTGOMERY/Scanpix

Politik2009-12-11 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Avtalsrörelsen till våren blir historiskt omfattande. 550 av 600 avtal löper ut och ska omförhandlas. Förhandlingarna ser ut att bli historiska på fler sätt. Historiskt hårda. Sverige har genomlidit en finanskris. De arbetslösa har blivit hundratusen fler på ett år. Den höga ungdomsarbetslösheten är välkänd; bara i Norrbotten är nära 4.000 unga arbetslösa eller i program. Lågkonjunkturen är inte över. Svenskt Näringsliv, som organiserar arbetsgivarsidan, ser situationen som prekär och vill inte ha några centralt fastställda löneökningar. Situationen för olika företag, branscher och regioner varierar. Lönesättning och förhandling görs bäst närmast dem som berörs. För tillfället. Sedan, när krisen är över, kan allt återgå till det normala och centrala löneförhandlingar återupptas, meddelade Sveriges Byggindustriers förhandlingschef Mats Åkerlind när han besökte Svenskt näringsliv i Luleå. Den fackliga motparten, LO, uppfattar arbetsgivarsidans bud som en krigsförklaring. Facket tänker inte gå med på något undantagstillstånd, utan begär 2,6 procent i löneökningar plus låglönesatsning och jämställdhetspott. LO tror att arbetsgivarna taktiserar. Skyller på krisen för att kunna hålla nere löner och genomföra grundläggande förändringar maskerade som tillfälliga. Till viss del har facket definitivt rätt. Det hör till arbetsgivares jobb att vara gnidiga. Se bara hur snåla med löneutgifterna många socialdemokratiska politiker blir när de får arbetsgivaransvar. I ett förhandlingsspel gäller det att positionera sig för bästa möjliga utdelning. I övrigt kan man bara hoppas att konspirationsteoretikerna på den fackliga sidan har rätt. Lokal förhandling, individanpassning och flexibilitet är lika giltigt oavsett konjunkturläge. Särskilt för mindre företag, vilka dominerar det norrbottniska näringslivet. Tyvärr har arbetsgivarorganisationerna i Sverige länge dominerats av storföretagens intressen. Centrala förhandlingar och avtal har betraktats som
effektiva och ett bra sätt att köpa arbetsfred. Urban Bäckström, VD för Svenskt näringsliv, gjorde ett uttalande som ekade av detta, när han beklagade hur LO:s medlemstapp försvagar den fackliga motparten. Men svagare organisationer innebär mer utrymme för den enskilde arbetstagaren eller företagaren. För att uppnå det är lite mer bråk på arbetsmarknaden ett pris värt att betala. Svenskt Näringsliv bör därför fortsätta kämpa för sin nuvarande decentraliserings-linje när konjunkturen vänder. Inte minst för att LO-linjen med centrala lönehöjningar och rätt till heltid mycket riktigt hotar jobben. Det stör dock inte LO, som på torsdagen arrangerade en ljusmanifestation för högre sysselsättning. Resultatet av LO:s krav blir ett annat: högre arbetslöshet. Tänd ett ljus och tänk på det.