LEDARE: Ledare: Välj valfrihet

I verkligheten var det länge sedan vi hade allmän värnplikt i Sverige. Men politik utspelar sig ibland i en annan dimension, därför har vi fortfarande kvar den allmänna vänplikten - på papperet. Trots att det numera bara är några tusen som årligen tas ut till militär plikttjänstgöring. Även om Sverige har få "lumpare" ställer pliktsystemet ändå till med en hel del problem. Pengar och tid kastas bort då varannan soldat utbildas helt i onödan; hälften får inte någon krigsplacering. Inga värnpliktsförband kan heller användas i utlandsstyrkan. Dit sker rekryteringen på frivillig grund, vilket gör att Försvarsmakten i dag har två olika förbandsstrukturer. Inte effektivt. Förutom detta har vi det principiella problemet: ett fåtal unga män tvingas varje år göra militärtjänst medan det stora flertalet svenska medborgare slipper undan. Det måste bli ett slut på denna idioti. Och det är just vad den parlamentariskt sammansatta Pliktutredningen föreslår. Utredningen lämnade på onsdagen sitt slutbetänkande och gav raka besked: avskaffa plikten till den dag den behövs. Deras förslag är att pliktlagen blir kvar som en grund, men att plikten, som då ska omfatta både kvinnor och män, inte tillämpas förrän regeringen beslutar om det; den dag de säkerhetspolitiska omständigheterna så kräver. Till dess ska frivillighetsbaserad rekrytering göras, till en militär grundutbildning som är gemensam för hela försvaret. Efter den kan sedan de som önskar söka sig vidare till en anställning inom Försvarsmakten. Pliktutredningen anser att frivillighet ska införas redan nästa sommar, och det finns absolut ingen anledning att vänta. Tyvärr finns det de som sätter sig på tvären. Socialdemokraterna vill se fortsatt värnplikt. För dem verkar det, som på flera områden, mest handla om att vara emot det regeringen är för. S har även Vänsterpartiet med sig i sitt motstånd, medan Miljöpartiet omfamnar frivillighetsreformen. Så förutsättningarna för en samlad rödgrön försvarspolitik är inte goda. På onsdagen kom också en annan utredning med synpunkter på försvarets personalförsörjning. Riksrevisionen har granskat hur sammansättningen av försvarets yrkesofficerskår ser ut och hittat stora obalanser. Bristen på unga officerare är betydlig, liksom på vissa typer av kompetenser. Också här finns uppenbarligen mycket att göra. Åldersstigna karriärvägar bör ses över, frånvaron av krav på officerare att göra utlandstjänst likaså. Arbetsrättsreformer skulle generellt göra nytta även för Sveriges försvar. Till exempel måste en modern försvarsmakt, liksom även andra arbetsgivare förstås, i högre utsträckning kunna få välja att ha kvar den personal som är mest lämplig och kompetent, i stället för att tvingas behålla dem som gjort längst och mest trogen tjänst.

Ledare: Ledare: Välj valfrihet