Ledare: Värdet av valfrihet

SER INTE SAMBAND. Landstingsrådet Britt Westerlund (S) och hennes rödgröna vänner inser inte att vårdval kan göra sjukvården gott.

SER INTE SAMBAND. Landstingsrådet Britt Westerlund (S) och hennes rödgröna vänner inser inte att vårdval kan göra sjukvården gott.

Foto: Stig Nordlund

Politik2009-11-24 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Mäta och jämföra sjukvård är svårt. Organisationen Sveriges Kommuner och landsting, SKL, kom på måndagen med sin senaste utgåva av öppna jämförelser för svensk sjukvård, som ges ut tillsammans med Socialstyrelsen. Ett digert material med 124 olika indikatorer inom 14 vårdområden. Svårt att dra några snabba sammanfattande slutsatser från. Landstinget hade lagom till presskonferensen trots detta hunnit med att sätta ihop en liten sammanfattning med rubriken "Norrbotten visar allt bättre resultat i Öppna jämförelser". Det glada budskapet nyanserades något när de medicinskt ansvariga höll sina dragningar. Aase Wisten inledde med strokesjukvården - där gör Norrbotten bra ifrån sig. Patienterna är nöjda med sjukhusvården. Landstingsrådet Britt Westerlund (S) som också närvarade hängde snabbt på med en kommentar. Hon tystnade sedan när mer dystra besked följde. Norrbotten har högst - och ökande - sjukvårdskostnader per person, 22.000 kronor. Det innebär inte att vi överlag är bäst i klassen. I en tredjedel av statistiken ligger vi bättre till, i en tredjedel på snittet och i en tredjedel sämre till än övriga riket, ungefär, berättade Ulf Bolsöy, överläkare i diabetessjukvård. Ett område där Norrbotten ligger i botten är just diabetesvård. Ett annat är väntetider till kardiolog och till kranskärlsoperationer. Norrbotten är ett län med mycket hjärtsjukdom. Ulf Bolsöy försökte dra den optimistiska slutsatsen att det finns stora
möjligheter till förbättring, och det är ju ett sätt att se det. I sådana fall finns det även stora möjligheter till förbättring i medborgarnas förtroende för sjukvården. Det berättade Carl-Johan Westborg, ansvarig för primärvården i Luleå och Boden. Han verkar inom ett område med relativt lågt förtroende hos befolkningen. Norrbotten ligger här näst sämst i landet. Carl-Johan Westborg förklarade detta bland annat med alla skriverier om problem med stafettläkare, men erkände också att landstinget faktiskt har alldeles för många stafettläkare. Norrbottens läns landsting har också många - faktiskt flest - ST-läkare i allmänmedicin per invånare. Utmaningen är att få fler att stanna som är klara
med sin specialisttjänstgöring. Läkarföreningens ordförande Robert Svartholm är en av dem som tror att det fria vårdval som införs vid årsskiftet, och som de rödgröna i landstinget inte vill ha, kan avhjälpa en del av läkarbristen. Fler läkare kan tänka sig att jobba i länet om de slipper landstingsbyråkratin. Vårdvalet kan också få en förtroendeeffekt. Landsting som Hallands och Stockholms, som båda infört vårdval, ligger högt och ökar i förtroende hos medborgarna. Fenomen som Carl-Johan Westborg anade ett direkt samband mellan. Landstingsrådet Britt Westerlund satt så tyst att det nästan hördes.