9.580 kronor i månadslön, inget traktamente, två veckors uppsägningstid. Skadade verktyg får betalas ur egen ficka.
Så ser avtalet ut för de polska svetsare som anlitats av en underentreprenör till LKAB för att utföra arbete i Malmberget.
De dåliga villkoren har fått gruvfacket att gå i taket. "Det här är inget annat än slavavtal", säger Gruvfyrans ordförande Tomas Nilsson. Det går att ha synpunkter på avtalet. Dessutom strider det mot den överenskommelse som LKAB gjort med facken, att alla de företag som involverades i det så kallade MK 3-bygget skulle omfattas av svenska kollektivavtal. Men man ska vara försiktig med att använda ordet slavavtal. Även om villkoren inte är lockande för svenskar så kan de vara det för polacker. Polen är ett av EU:s fattigare länder. BNP per capita är hälften av EU-snittet, genomsnittslönen på dennivå som betalades i det här fallet. Många av de billiga varor vi importerar produceras i länder med denna typ av förhållanden, vilket även fackfolk verkar vara beredda att acceptera. Hettar till gör det först när den utländska arbetskraften kommer hit för att tillfälligt tillhandahålla tjänster. Då uppstår en konflikt om vad som ska gälla; villkoren i värdlandet eller i ursprungslandet. Det handlar inte bara om solidaritet, facken i Sverige räds ökad lönekonkurrens. Att vi i Sverige överlämnat så mycket makt från staten till arbetsmarknadens parter gör det ibland komplicerat att fastslå vilka villkor som gäller. Det blev tydligt i Laval-målet där EG-domstolen förklarade att byggfackets agerande stod i konflikt med EG-rättens grundläggande krav på fri rörlighet för tjänster. Sedan dess har en diskussion förts om hur svenska regler ska anpassas. En statlig utredning ska ge svar i december. LO har sin uppfattning klar. Eftersom EG-rätten hotar den svenska arbetsmarknadsmodellen bör EU:s nya "grundlag" Lissabonfördraget inte röstas igenom av riksdagen innan konsekvenserna är färdigutredda. I Gällivare har socialdemokraterna anslutit sig till fackets inställning. De hoppas nu kunna påverka socialdemokraterna i riksdagen att rösta nej till fördraget 20 november. Oavsett hur det går är det osäkert om Lissabonfördraget alls blir av, efter att
Irland röstat nej. Experterna tvistar dessutom om fördragets effekter för Sverige. Men tar EU:s gemensamma tjänstemarknad fart på allvar kan dagens
svenska kollektivavtalsmodell bli allt svårare att tillämpa i förhållande till utländska företag. Någon form av allmänt fastslagna minimivillkor för svensk arbetsmarknad kan då bli nödvändigt. Vad som därutöver kan anses som skäliga arbetsvillkor blir då upp till de polacker, slovener och andra som söker sig till Sverige och Norrbotten att själva bestämma.