Det är sunt att Jimmy Jansson, socialdemokratiskt kommunalråd i Eskilstuna, efterfrågar ett tak för invandringen med hänsyn till hur länge utrikesfödda är arbetslösa och hur mycket som betalas ut i bidrag. Sunt att det socialdemokratiska kommunalrådet i Norrköping och tidigare partisekreteraren Lars Stjernkvist också uttrycker att begränsad invandring är ett måste.
Men det känns inte hälsosamt att höra den socialdemokratiska riksdagsledamoten Elin Lundgren avfärda kommunalrådens krav på en stramare linje med att säga: ”Man tror att det finns plats för ett visst antal människor, så är det ju inte. Det är ju aldrig någon som bävar för att vi har en baby-boom i det här landet.”
Den typen av verklighetsfrämmande retorik går numer bara hem hos en ytterst begränsad väljarskara. Det är stor skillnad mellan att det föds många barn och att ett land tar emot många flyktingar från tredje världen. Barn får till att börja med mat och uppehälle av sina föräldrar, förskola och skola via skatter som föräldrarna betalt in och så vidare. Låg- eller outbildade flyktingar, många utan asylskäl, som inte arbetar behöver välfärd från andra. Det hindrar givetvis inte att det finns många tidigare flyktingar som går upp varje morgon och arbetar och betalar skatt. Men även de är i behov av sjukvård och äldreomsorg.
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, presenterade förra året en grov beräkning av kostnaderna för flyktinginvandringen. I rapporten ”Tid för integration” granskade nationalekonomen Joakim Ruist utvecklingen för flyktingar på arbetsmarknaden sedan åttiotalet. Trots att kalkylerna inte inkluderade kostnaden för det direkta mottagandet, så landade genomsnittskostnaden per flykting och år på 74 000 kronor. Då ingick inte heller utgifterna för dyra och ineffektiva subventionerade anställningar, som det har funnits och fortfarande finns en riklig mängd av.
Är Socialdemokraterna – trots kommunalrådens vädjan – fortfarande ett parti som inte klarar att göra nyktra avvägningar för det gemensamma bästa och som lurar sig själv och väljarna med en låt gå-retorik baserad mer på förhoppningar än på verkligheten? Mycket – inklusive den utökade rätten till anhöriginvandring utan försörjningskrav – tyder på att det är så. Migrationssamtalen mellan riksdagens åtta partier riskerar at bli ännu en bekräftelse.