Högen av genomrostigt metallskrot och trasiga glas bakom sommarstugan vittnar om att det här med skräp i naturen inte är något nytt fenomen. Innan de täcktes av mossa utgjorde säkert dessa vassa kanter en risk för djur som vågade sig för nära.
Sedan dess har plasten gjort sitt intåg och nu är den problemet. Med motiveringen att det finns 150 miljarder ton plast i världshaven vill Centerpartiet därför ”fasa ut” plastbestick och sugrör till 2020. Partiets energi- och klimatpolitiske talesperson Rickard Nordin blev sedan upplyst om att det var 150 miljoner ton. Pressmeddelandet uppdaterades, men miljardsiffran går fortfarande att läsa i en lång rad medier.
Alla kan göra misstag, men jag kan inte låta bli att tänka på när Centerpartiet för några år sedan ville peka på kemikalieanvändning vid textiltillverkning och likställde ett kilo kläder med fyra kilo gift. Trots att kemikalier i största allmänhet inte är detsamma som gift. Det är synd att ett parti som aspirerar på ledartröjan inom miljöområdet inte är mer noga med fakta än så.
Nåväl, 150 miljoner ton. Men det är knappast 150 miljoner ton sugrör som flyter runt i världshaven. I tidskriften Natures Scientific Reports publicerades under våren en studie som har undersökt innehållet i en av de så kallade skräpkontinenterna. Knappt hälften av vikten utgjordes av fiskenät.
En annan studie visar att de största ”bidragsländerna” till plast i havet är Kina, Indonesien och Filippinerna. Följt av ett antal andra utvecklingsländer. Det första rikare landet är USA som kommer på plats 20. Det är inte så förvånande. I takt med ökade ekonomiska resurser tenderar länder att bli bättre på sophantering.
Svenska sugrör och plastbestick utgör med andra ord en försvinnande liten del av problemet med plastskräp globalt. Men ett förbud ligger i tiden. I Storbritannien träder ett sådant i kraft nästa år. Den brittiska drottningen har redan stoppat användning av sugrör vid hovet. Det hela andas populism.
Att förbjuda sugrör är lätt. Använder ens det brittiska hovet sugrör? Att göra något åt lösdrivande fiskenät och soptippar i fattiga länder är svårt, men gör stor skillnad.
Sedan kan förstås sugrör och annat skräpa ner närnaturen. Vackra sommardagar fylls parker av frigolitlådor med halvätna sallader som lockar råttor och fåglar. Enligt Världsnaturfonden vill två av tre svenskar förbjuda engångsartiklar av plast. Om alla dessa människor såg till att plocka upp efter sig och dessutom sade till andra som slänger skräp i naturen skulle det problemet vara löst.