Under mandatperiodens sista partiledardebatt i riksdagen sträckte Moderaternas partiledare Ulf Kristersson än en gång ut en hand till Socialdemokraterna och statsminister Stefan Löfven i migrationsfrågan.
”Ingen kan lösa en så svår fråga på egen hand. Men vill man leda landet måste man också kunna samla landet och ta ansvar för Sverige i en svår fråga som annars fortsätter paralysera svensk politik. Därför borde båda våra partier vara vuxna den uppgiften”
Kristersson konstaterade mycket riktigt att både alliansen och de rödgröna är djupt splittrade i frågan:
”Låt oss säga som det är: Det är uppenbart att inget traditionellt politiskt block kan hantera den här frågan på ett bra sätt. Ni har bevisat det. Vi medger att vi tycker olika i alliansen. Då kan man inte låta prestigen gå före resultaten. Om vi inte löser den här frågan nu så förblir en av Sveriges allra viktigaste frågor olösta. Den tillfälliga lagen går ut sommaren 2019 och efter det väntar riktigt allvarliga problem.”
Nog känns det som om det borde finnas förutsättningar för att nå en långsiktig överenskommelse om en stramare flyktingpolitik mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Tillsammans har M och S en stabil riksdagsmajoritet och partierna har dessutom en historia av att kunna lösa denna typ av frågor.
Statsminister Stefan Löfven påstår ju sig dessutom vilja bryta upp blockpolitiken. Här har han en gyllene chans att göra det. Men Löfven verkar hellre föredra att migrationsfrågan även i fortsättningen överskuggar all annan politik. Det är en obegriplig strategi.
Efter fyra år vid makten och en migrationskris vill Löfven hellre vänta in eventuellt ändrade regelverk från EU, än att göra ett handslag över blockgränsen. Men splittringen inom EU är väsentligt mycket större än mellan Sveriges två regeringsbärande partier.
Trots att det finns ett utbrett missnöje med hur flyktinginvandringen fungerar – trots att fyra av fem S-väljare ställer sig bakom partiets nya restriktiva linje – kan Socialdemokraterna inte ens förmå sig att tillsammans med M tillsätta en parlamentarisk utredning om en hållbar migrationspolitik.
Att inte vilja ha ett långsiktigt svar på hur stort flyktingmottagande Sverige klarar med hänsyn till hur integrationen fungerar är ett underbetyg för ett parti som påstår sig värna välfärdssamhället.