Fler röstade på Sverigedemokraterna än på Centerpartiet och Folkpartiet tillsammans . Sverigedemokraterna hade nästan dubbelt så många väljare som Miljöpartiet.
Mediebilden av att SD:s väljare utgörs av en lågutbildad, extremt invandrarfientlig arbetarklass håller rimligen inte efter det senaste riksdagsvalet där SD stöddes av 12,9 procent av väljarna.
Vilka är då de nya SD-väljarna? Demoskop har på uppdrag av Timbro undersökt vilka grupper som röstade på Sverigedemokraterna i riksdagsvalet och vad som låg bakom deras beslut. Adam Cwejman, projektledare, Timbro och Peter Santesson, chef för opinionsanalys, Demoskop, skriver på DN Debatt (18/11) att det är tidigare moderater som är basen i SD:s nya väljarkår:
”Den tillväxt som SD har i nuläget sker i huvudsak med hjälp av väljare som betecknar sig som borgerliga väljare, har en borgerlig ideologisk orientering och som traditionellt har röstat på främst Moderaterna. Detta kan jämföras med andelen som betecknar sig som socialdemokrater inom SD vilket är strax under tio procentenheter. Inför framtiden är det även värt att komma ihåg att nästan hälften av de väljare som i valet lutade åt SD men röstade på något annat parti beskriver sig själva som konservativa. Det europeiska mönstret avspeglas således även i Sverige. Om högerpopulister ska växa har de potential att främst göra det på stora högerpartiers bekostnad.”
Förhoppningsvis drar Moderaterna och de andra borgerliga partierna rätt slutsatser av väljarflykten.
I Storbritannien blev främlingsfientliga Ukip större än Tories i Europaparlamentsvalet. I Frankrike kan högerextrema Marine Le Pen mycket väl väljas till landets nästa president.
Lösningen är givetvis inte att själv falla för populism och främlingsfientliga strömningar.
Men undersökningen visar att det är ohållbart att fortsätta behandla Sverigedemokraternas väljare som mindre vetande. En stor del av SD:s väljargrupp är tvärtom både välutbildad, påläst och borgerligt orienterad. De etablerade partierna kan inte längre blunda för att integrationen av invandrare på arbetsmarknaden fungerar sämre i Sverige än i andra västländer.
Kombinationen av generös välfärdsstat, trögrörlig arbetsmarknad och stor asylinvandring utsätter samhället för stora påfrestningar. Det existerar inga enkla lösningar på problemet. Men när Sverigedemokraterna har 12,9 procent av väljarstödet och en vågmästarroll i riksdagen kan synpunkter på språk- och försörjningskrav och volymer i flyktingmottagandet inte tabubeläggas.