Något enormt skifte innebär det knappast

Det är begripligt att den vänsterorienterade tyckareliten letar stridsfrågor för att mobilisera sina kärntrupper inför ett eventuellt extra val. Deras recensioner av statsbudgeten brister dock i sans och balans.

Jakob Forssmed (KD) och Elisabeth Svantesson (M) får vänstern att se rött.

Jakob Forssmed (KD) och Elisabeth Svantesson (M) får vänstern att se rött.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Politik2018-12-14 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Paniken infann sig snabbt hos landets vänsterorienterade opinionsbildare efter att riksdagen röstat igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag. ”När Moderaterna och Kristdemokraterna fått snabbskissa fram en budget är det med klassföraktet som ledstjärna”, konstaterade LO-tidningen Arbetet (13/12). ”Högernationalistisk skattepolitik som omfördelar och river ner”, ropade socialdemokratiska Västerbottens Folkblad från ledarplats (13/12). ”En brunblå kaosbudget”, twittrade Vänsterledaren Jonas Sjöstedt under luciamorgonen.

Vilket struntprat. Budgeten sätter visserligen ramar för den kommande mandatperioden oavsett utgång i regeringsfrågan. Men någon större högervridning som kommer att uppmärksammas i historieböckerna innebär den knappast. Budgetmakarna står i flera ideologiska och sakpolitiska avseenden närmare Socialdemokraterna än vad de självutnämnda mittenpartierna L och C gör.

Budgeten rymmer både kristdemokratiska välfärdssatsningar (som sommarskola i alla kommuner, mindre barngrupper i förskolan och satsningar på personalkontinuitet i hemtjänsten) och moderata skattesänkningar och satsningar på polis och försvar. Det handlar inte om antingen eller utan om både och.

Det är dessutom svårt att förstå upprördheten kring ett nytt jobbskatteavdrag som riktas till låg och medelinkomsttagare.

Kritiken mot jobbskatteavdraget kom bara dagar efter att Socialdemokraterna meddelat att man accepterar att avskaffa värnskatten för höginkomsttagare (något som inte finns med i Moderaternas och Kristdemokraternas budget). Retoriken om att M/KD-budgeten gynnar ”högavlönade” går därmed inte ihop med S egna besked från de nyligen avslutade regeringsförhandlingarna.

Tramsigt blir det också när Socialdemokraternas Fredrik Olovsson, vice ordförande i finansutskottet, (i SVT 13/12) försöker skapa bilden av att skrotad flygskatt och avskaffade elcykelsubventioner skulle utgöra ”Trump-politik” på klimatområdet.

Upprepade gånger har det av forskare och remissinstanser slagits fast att dessa båda symbolåtgärder är ineffektiva ur miljö- och klimatsynpunkt. Att pengarna i stället läggs på ökat klimatbistånd, vilket görs i budgeten, betyder att utsläppsminskningen kan bli större per skattekrona.

Det är begripligt att vänsterorienterade tyckare och politiker letar stridsfrågor för att mobilisera sina kärntrupper inför ett eventuellt extra val. Deras recensioner av statsbudgeten brister dock i sans och balans.

Ledare