På tisdagen blev det klart att brexit-kampanjens främste företrädare Boris Johnson valdes till ny partiledare för det regerande Torypartiet i Storbritannien, och inte undra på det. Han fick stöd av 92 153 av medlemmarnas röster mot rivalen Jeremy Hunts 46 656.
Efter att Theresa May avgått och drottning Elizabeth II godkänt honom är Boris Johnson nu Storbritanniens nye premiärminister.
Att den yvige och okammade Boris – som alla säger – får så brett stöd beror dels på personliga egenskaper som temperament och förmåga att entusiasmera. Som vanligt när ett krisdrabbat parti ska utse en ny ledare vill man ha en färgstark frälsare som ”går genom rutan”. Men det handlar minst lika mycket om världsåskådning.
Många kommentatorer i medierna uppehåller sig vid hans populistiska drag, men han har också formats av klassisk humanistisk bildning och erfarenheter som borgmästare i det annars vänsterinriktade Storlondon. Han vet vad migration och mötet mellan olika kulturer i kombination med entreprenörsanda och hårdare tag mot brottslighet kan betyda, för han har själv upplevt det i verklighet och vardag i den kosmopolitiska världsstaden. Just denna sammansmältning av liberalt och konservativt har fått partimedlemmar av många olika falanger att lita på honom.
Nu står Boris Johnson inför den väldiga utmaningen att översätta sin personliga hållning i praktisk genomförbar politik. Medan företrädaren Theresa May misslyckades med att lägga fram en brexitplan som både EU och parlamentet i London kunde acceptera oroas han inte för effekterna av en avtalslös, så kallad hård, brexit. Han lovar att Storbritannien kommer att lämna EU senast i slutet av oktober och inte fortsätta skjuta på utträdesprocessen. Finns inget avtal så blir det en hård brexit.
Det kommer garanterat inte att bli lätt och smärtfritt. Men drygt tre år efter att lämnasidan vann folkomröstningen är det inte främst en fråga om enskilda teknikaliteter utan om att förklara varför förverkligandet av brexit handlar om frihet och framtidstro. Storbritannien måste gå vidare. En trovärdig positiv helhetsberättelse är större än summan av de många besvärande delarna. Om inte Boris Johnson kan klara denna uppgift är frågan vem som kunnat göra det.
”Arbetet börjar nu”, sade han i sitt första officiella tal på premiärministerposten, som hölls utanför 10 Downing Street under onsdagen. Vi håller tummarna och hoppas att det går bra när nu brittena ska lämna EU. Men vi avundas honom inte.