Regeringen har slösat bort högkonjunkturen

Under de goda tiderna har regeringen haft möjlighet att genomföra ekonomiska strukturreformer som krävs för att förhindra tudelningen mellan de som har jobb och de som är arbetslösa, mellan inrikes och utrikes födda och mellan stad och land. Ingenting väsentligt har gjorts åt detta.

Riskmedvetenheten borde ha infunnit sig.

Riskmedvetenheten borde ha infunnit sig.

Foto: Henrik Montgomery/TT

Politik2018-08-18 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade en positiv bild av läget i Sveriges ekonomi när regeringen samlades för traditionsenlig kräftskiva på Harpsund. Tillväxten ser god ut, sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar. Men är det verkligen regeringens förtjänst?

I Konjunkturinstitutets senaste rapport (6/8) står det att “det överskott som finns i de offentliga finanserna förklaras helt av konjunkturen”. Att ekonomin går bra har således inte mycket med regeringens politik att göra.

Ett exportinriktat land som Sverige drar givetvis nytta av att den internationella konjunkturen är god. Riksbankens styrränta befinner sig dessutom på konjunkturdrivande minus en halv procent. Regeringen driver därtill en expansiv budgetpolitik mitt i en brinnande högkonjunktur. Självklart ger det ett antal positiva effekter, även om de är bedrägligt kortsiktiga.

Konjunkturen kommer dock inte alltid att vara lika stark. Räntan förblir inte alltid lika onaturligt låg. Det är när konjunkturen vänder som de verkliga resultaten av regeringens finanspolitik kommer att märkas. Och då ser det inte ljust ut.

Finansministern brukar invända att regeringen betalt av stora delar av Sveriges statsskuld. Det är visserligen inte fy skam, men i kombination med en expansiv budgetpolitik och för lite sparande är det otillräckligt.

Reformutrymmet på 25 miljarder kronor för 2019 har till exempel redan till stor del redan intecknats, vilket lämnar endast ett utrymme på drygt 5 miljarder för ytterligare reformer. För att nästa regering, vilken den än blir, ska nå överskottsmålet krävs därför en återhållsam politik omedelbart efter valet.

Men värre ändå: Under de goda tiderna har regeringen haft möjlighet att genomföra ekonomiska strukturreformer för att förhindra tudelningen mellan de som har jobb och de som är arbetslösa, mellan inrikes och utrikes födda och mellan stad och land. Ingenting väsentligt har gjorts åt detta. I stället för att använda medvinden till att göra nödvändiga förändringar på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, som kommer att krävas när tillväxten stannar av och arbetslösheten ökar, har Socialdemokraterna och Miljöpartiet valt att vräka ut pengar i form av höjda bidrag.

Att regeringen slösat bort högkonjunkturen är snarast en underdrift.

Ledare