Några socialdemokratiska riksdagsledamöter har haft picknick på Gültzaudden i Luleå. Vad de åt och drack känner jag inte till, men det måste ha varit ett fint kalas med upprymd tillställning. Visserligen ansågs den inte värd att skriva om av någon nyhetsredaktion, men i NSD konstaterade ändå Olov Abrahamsson på ledarplats att ”S i Norrbotten har ett kanonläge inför valet 2014”.
Men när jag läser texten och letar efter ”kanonläget” finns inte ett enda litet kommatecken om Norrbotten! Bara en massa tugg om vad som sker på riksplanet och att sossarna styr i Göteborg.
Efter att ha följt vad Norrbottens sossar i riksdagen haft för sig – det är för all del snabbt gjort – förstår jag att det är omöjligt att peka ut ”kanonläget”. Förutom Sven-Erik Bucht i Haparanda som själv pressade in sig i gruppen mot partiets vilja så består den ju av politiskt inkapabla personer. Tyvärr. För Norrbotten är det inte bra att ha en så svag besättning i riksdagen som sossarnas nuvarande. Röstboskap och knapptryckare som väl inte ens de aktiva sossarna på hemmaplan kan alla namnen på.
Att de skulle ha ett ”kanonläge” inför valet måste väl bara vara ett grovt skämt? Enda kommentaren på nätet är också kort men slagkraftig: ”Dröm vidare.”
Ungefär som när Expressens Alf Montan skulle recensera filmen ”Åsa-Nisse åker till månen”. Han skrev bara tre ord. ”Far i frid.”
För Socialdemokraterna i Norrbotten är det ett stort problem att man har så svårt att få fram tunga namn numera. Se bara på nomineringarna inför lanseringen av ett nytt landstingsråd vid sidan av Kent Ögren. Ingela Lekfalk är så färsk inom partiet att hon väl knappt hunnit betala första medlemsavgiften. Ändå förs hon fram som ersättare till Britt Westerlund som för all del inte vänt på någon sten under tolv högbetalda år.
Visst, jag kan tänka mig att Kent Ögren gillar nomineringarna. Han är ju van vid att omge sig med politiskt svaga personer och stödpartierna har också snällt lämnat sina bidrag till honom. Men har det varit bra för landstinget med den kvartett landstingsråd som man haft i den politiska ledningen? För Kent Ögren har det förstås passat perfekt. Han har kunnat styra utan att riskera några invändningar från rådsgruppen. Däremot från vissa ledamöter i sossarnas landstingsgrupp, som bekant.
Hur vore det om sossarna som omväxling satsade på någon som kan hälso- och sjukvård i första hand? Kultur, miljö och jämställdhet i all ära, men nog vore det väl bra med lite större fokus på landstingets huvuduppgift. Vad som hänt under senaste åren tyder onekligen på att det finns ett stort behov av mer taggade personer på de ledande politiska posterna. Naturligtvis inklusive den som vicen Kent Ögren själv lite slumpartat halkade in på när Yvonne Stålnacke tvingades avgå som landstingsråd mitt under en mandatperiod.
Sossarna i Norrbotten har inför valet efterlyst idéer på Facebook. Det är förstås tunt med egna. Att döma av svaren som tydligen glatt skickats ut från partikansliet i Luleå kanske vi får valaffischer med krav på snällare lärare i skolan, mer kärlek i Norrbotten, cykel i stället för moppe, flera skärgårdsstugor för uthyrning och att man ska låta eleverna styra mera i skolan. Snömos mitt i sommaren!