Haparanda har en kvarts miljard i lån, men sossarna är ointresserade av att minska dem! Blir det några kronor över så kan de kanske amortera med grindslantarna. Men bara då. Och som det ser ut inför nästa år så blir det inga.
Det är ingen ansvarsfull politik och minst av allt framtidsinriktad. Den som slår huvudet i lånetaket brukar försöka göra något för att skapa handlingsutrymme. Men socialdemokraterna i Haparanda blundar och kör på så att de plötsligt med sin hemmagjorda skuldfälla kan bli ett fall för TV-programmet Lyxfällan.
Så var det inte på Sven-Erik Buchts (S) tid. Han höjde skatten med en 50-öring för att löpande kunna amortera tio miljoner om året. Det var då det. Och för all del diskutabelt. Men målsättningen var inte fel!
Sossarnas politik påminner om en historia från datoriseringens genombrott då en stressad teknikchef på Sveriges television motsatte sig nysatsningar. "Här sker inga nya investeringar förrän utvecklingen avstannat!"
Att amortera är att spara till framtida eller akuta investeringar och satsningar. Att vänta på att utvecklingen stannar av är sofflockspolitik à la Kronblom, kommunalrådet Gunnel Simu (S)!
Allianspartierna Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna har krävt en planmässig amortering på minst tio miljoner om året. Alltså lägst samma nivå som Buchts. Hade Socialdemokraterna fortsatt amortera i hans takt hade man nu haft de närmare 100 miljoner som krävs till den nya skolbyggnad som de inte vågar satsa på.
Men vad gör de då? Till sist måste de ändå bygga och låna ännu mera förutom dagens 250 miljoner. Då hamnar de ännu djupare i den onda cirkeln för det är som bekant inte gratis att låna ... Och hur länge ska exempelvis standarden på gator och vägar få fortsätta förfalla som i dag?
Socialdemokraterna i Haparanda för rena strutspolitiken. Det är jobbigt att spara och gneta för att skapa utrymmen för att betala av lån, men så är det för nästan varenda normalfamilj också. Minskad skuldbörda ger utrymmen för att satsa nytt och för att få större ramar i månadsbudgeten. Krångligare är det inte för politikerna heller, Gunnel Simu (S)!
SLUTLIGEN...
... noterar jag att Sven-Erik Österberg blir landshövding i Norrbotten. Ett bra val trots att han är man. Numera vågar man knappt säga något positivt om sådana skumma figurer. På sina håll verkar ju ett visst kön vara direkt diskvalificerande.
Att dessutom ha ett manligt dubbelnamn är visst en extra belastning, enligt en proffstyckare som speciellt pekar på det. Inte vet jag varför, men det kanske är utmanande i överkant med två manliga förnamn sammankopplade ... Dubbelfel, alltså. Att Sven-Erik Österberg är en kompetent och jordnära gråsosse som bör passa utmärkt i Norrbotten tycks sakna betydelse.
Kanske han bör ta artistnamnet Lena-Erik eller Sven-Gudrun för att skapa lugn hos alla i länet..? Eller minimera skadan med dubbelnamnet genom att ta bort bindestrecket mellan Sven och Erik. Om han bryr sig om övertonerna i könsdebatten, förstås ...
Annars ser jag att Kent Ögren (S) skrivit ett fjäskigt och inställsamt inlägg om hövdingen på bloggen. Det första på ett år. Men tydligen utan att veta vad han heter. Ögren hoppas väl ändå på en plats i strukturfondstyrelsen ...