Jag gråter inte över att regionala chefen Kurt-Åke Hammarstedt sparkats som landstingsrådet Kent Ögrens (S) lydige springpojke. En av partiets gossar som fått etiketten topptjänsteman och kostar skattebetalarna dryga miljonen om året.
Men är det Kent Ögren som anställer och avskedar chefstjänstemän vid landstinget i Norrbotten? Måste man ha hans förtroende och vara hans kompis för att få ha kvar jobbet
Det verkar inte bättre - men så får det inte vara. Kent Ögrens vänner och personer med partibok med en stor ros på framsidan ska inte ha företräde till chefsrummen. Inte när det finns andra mer kompetenta och lämpade för jobben.
Finns det någon lägsta fredad nivå för tjänstemän i landstinget när Socialdemokraterna gör sina utrensningar? Osäkert!
Kent Ögren kan vara med och tillsätta landstingsdirektörer, men sedan ska han hålla fingrarna borta. I fallet Kurt-Åke Hammarstedt har det tydligt framgått att just landstingsdirektören Gunnar Persson fått order av Kent Ögren att såga honom i höjd med fotknölarna på grund av "bristande förtroende". En tom fras som inte fyllts med innehåll. Märkligt nog skedde det under ett utvecklingssamtal dessutom! Vem går till dem utan marmelad i knäna i fortsättningen?
Det talas om en ren personkonflikt mellan Ögren och Hammarstedt, något som understryker på vilka lösa grunder chefspersoner blixtsnabbt kan skickas ut i kylan när Kent Ögren känner för det. Eller placeras i ett undanskymt rum med slitna möbler intill vattenautomaten ...
Innan Kent Ögren sparkar sin trognaste vapendragare i storregionfrågan måste han veta vem han vill ha som ersättare. Vem har Gunnar Persson fått order att anställa? Men det är knäpp tyst om vilken person Ögren berett plats för. Tydligen behöver frågan mogna ytterligare innan man vågar låta täckelsen falla. Eller har personen som lovats jobbet backat? För inte har väl vara så att Ögren reagerat med ryggmärgen utan tanke på nästa steg?
Å andra sidan har vi ett antal exempel på hur bryskt han har behandlat egna partivänner som inte underdånigt har dansat efter hans pipa!
I Haparanda känner sig kommunalrådet Gunnel Simu (S) mobbad och menar att kritiken mot hennes ledarskap handlar om kvinnoförakt. Hon som själv talar om en nedvärderande attityd hos motståndare och klipper till med att tomma grytor skramlar mest. Mansförakt? Och hon som ger en annan kvinna i partiet en åthutning under ett fullmäktigemöte för att hon ställt besvärliga frågor.
Tala om babyskinn, Gunnel Simu!
För en tid sedan påstods också att Bodens kommunalråd Torbjörn Lidberg (S) var mobbad sedan att han fått kritik. Lidberg som snabbt raserat mycket av det som alliansen byggde upp. Efter att ha haft Norrlands bästa företagsklimat har Boden plötsligt det nästan sämsta i länet och finns i landets gärdsgårdsserie enligt den statistik som blir offentlig nästa månad. Ska Lidberg ha beröm för det? Eller för att ha köpt Snabelhuset av kommunalrådskompisen Bosse Strömbäck (V) för en miljon när renoveringsbehovet är fem till sex gånger större? Eller för att ha försökt lägga ner en friskola, ett företag alltså, för att rädda en kommunal skola? Och så vidare.
Politiker som inte tål kritik bör ägna sig åt att virka grytlappar i stället!