Skattetrycket blir tydligt för allt fler

Vad f-n får jag för pengarna, är ord som har blivit bevingade. Men när de först yttrades av tidigare Scania-vd:n Leif Östling 2017, när han jagades av SVT:s Uppdrag granskning, kostade det honom jobbet som ordförande i Svenskt Näringsliv. Leif Östling , som är född och uppvuxen i Luleå, är nu aktuell med biografin ”I backspegeln” (Ekerlids förlag, 2019), i vilken han blickar tillbaka på över 40 år av förändringar inom näringslivet. Framåt ser han en tid av stora samhällsomdaningar.

Många med Leif Östling frågar sig vad de får för skattepengarna.

Många med Leif Östling frågar sig vad de får för skattepengarna.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Politik2020-01-18 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
Frågar du dig fortfarande vad du får för skattepengarna?

– Ja, och många med mig tror jag. Människor kan faktiskt stoppa mig på gatan eller på bussen och tacka för att jag rakt ut ställde frågan. Intressant är att personerna som kommer fram till mig generellt är upp till 40–45 år. Inte äldre. Här finns en klyfta mellan generationer.

Vad kan skillnaden mellan generationer bero på?

– Det verkar som att yngre har ett mer ekonomiskt förhållningssätt. Det är naturligt att skatten ska ge något tillbaka. Det offentligas tjänster bedöms allt mer som andra varor och tjänster på en marknad. Tänker vi efter är det här inte heller särskilt konstigt. Tack vare teknikutvecklingen har vi alla tillgång till mycket mer information än förr. Vi är mer upplysta. Nu går det att jämföra allt möjligt, vilket vi gör hela tiden. Vi värderar hur lång tid det tar för anhöriga att få vård, vilken nivå omsorgen håller och hur barnens skola står sig mot andra.

– Det blir även allt färre som har en vanlig anställning. En utveckling som drivs på av att de klassiska arbetaryrkena försvinner, samtidigt som antalet tjänstemän ökar. Många är i stället anställda genom en egen firma. Det gör att det sammanlagda skattetrycket blir tydligt för allt fler. Sådant som inte syns på ett vanligt lönebesked märker egenföretagaren.

Kan du ge ett konkret exempel på det här skiftet?

– Se bara på sjukvården, där många går som hyrläkare eller hyrsjuksköterskor. Varför väljer då många att jobba som hyrläkare? Jo, för att det tack vare uppkoppling och tillgång till information går att jämföra lönenivåer mellan länder. I Tyskland är läkarlönerna högre än i Sverige, och varför ska inte en svensk läkare få lika bra betalt? Hyrläkarsystemet blir på det sättet en anpassning till lönenivån i andra länder.

Påverkar det här samhället i stort?

– Vi rör oss obönhörligen bort från den socialistiska modellen med sitt planekonomiska tänkande till en marknadsekonomi. Valet i Storbritannien i slutet av 2019 visar att väljarna inte längre attraheras av hårda vänsteragendor, som Labour och dess ledare Jeremy Corbyn gick till val på.

– Tiden med stängda gränser kan vi glömma, nu när information är så lättillgänglig. Det gäller även för länder som Ryssland och Kina. Befolkningarna accepterar inte att ideologi får trumfa välståndet.

Det låter som att du ser hoppfullt på framtiden?

– Globalt ser vi en utveckling som är oerhört demokratisk. Alla kan nu koppla upp sig och få information och ta del av nyheter. Alla kan ta bilder. Alla kan rapportera. Det är bra för att utveckla demokrati. Tiden där makten hade ett informationsmonopol är förbi.

Opinionsintervju | Leif Östling