Skolproblemen sprider sig

Politik2008-02-20 01:45
Detta Àr en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett Àr oberoende moderat.
I PAJALA hÀnder det mycket mÀrkliga saker mellan varven. Ibland verkar nÀmligen politikerna leva i en egen liten vÀrld och överskattar den egna
makten och vilka befogenheter de har. DĂ€rför ska man kanske inte heller ramla av stolen nĂ€r kultur- och utbildningsnĂ€mnden tĂ€nker stĂ€nga den fria förskolan i Kangos. Avsikten Ă€r att flytta de sju barnen till Junosuando förskola i stĂ€llet 
 Tryck i Niemisel
I LuleĂ„ önskar man sĂ€kert vid skolförvaltningen att det vore sĂ„ enkelt att slippa friskolor nu nĂ€r man försöker parera vad etableringarna leder till 
 Och nu begĂ€r politikerna i BUN drygt 20 miljoner extra nĂ€r en ny friskola etableras och andra vĂ€xer. Samtidigt har man ju i LuleĂ„ fullt upp med trasslet kring de kommunala skolorna. Och inte minst dĂ„ konsekvenserna av det förhastade beslutet i BUN att lĂ€gga ner KvarnĂ„skolan i Niemisel utan att se pĂ„ följderna i stort. DĂ€r har nu oppositionens företrĂ€dare suttit i tvĂ„ dagar och samlat in underlag för en konsekvensbeskrivning. "Första dagen stod folk mellan 7 och 77 Ă„r hĂ€r nĂ€r vi började och totalt fick vi dĂ„ cirka 100 konsekvenser av nedlĂ€ggningen som man pekade pĂ„", sa centerns Camilla Hansen i gĂ„r eftermiddag. "Vem har till exempel tĂ€nkt pĂ„ att det hĂ€r Ă€r en handikappanpassad skola?" "Vi sitter kvar pĂ„ eftermiddagarna tvĂ„ dagar till!" Bodens fjĂ€rde fria
Ett annat exempel Ă€r ju hur man i Boden försökt trassla till det för friskolor genom att kommunen sĂ€ger nej till att sĂ€lja vissa tjĂ€nster till dem. Det kan handla om speciallĂ€rare, elevhĂ€lsa och annat. Men nu har det kommit klartecken frĂ„n Skolverket Ă€ven för en friskola i SvartlĂ„ med 50 elever i Ă„rskurserna 0-6. Visst, det skapar anpassningsproblem och pĂ„verkar kommunens ekonomi med fyra friskolor, men kommunen kan inte motsĂ€tta sig etableringarna nĂ€r Skolverket givit klartecken. DĂ„ Ă€r det bara att ta skeden i vacker hand och att försöka jobba tillsammans efter bĂ€sta förmĂ„ga. Men nog skulle det vara lĂ€ttare om man kunde göra som i Pajala. AlltsĂ„ bara fatta beslut om att slĂ„ ihop delar av en friskola med en kommunal skola för att ha ett hyggligt underlag med barn 
 Rangligt i Kalix
Inte heller i Kalix verkar man sitta riktigt sÀkert pÄ vagnen nÀr det gÀller skolfrÄgorna. PÄ mÄndag ska ju fullmÀktige besluta att lÀgga ner byskolorna i Vitvattnet, PÄlÀnge och MorjÀrv. Men det verkar nu som om beslutsunderlaget som kommunstyrelsen accepterade för ett par veckor sedan plötsligt har blivit lite rangligare. Och kommunalrÄdet Robert Forsberg (s) har hoppat in pÄ arenan för att försöka dÀmpa vÄgorna av den storm som blÄst upp. Nu kan intraprenader bli nödutgÄngen som ska rÀdda politikernas ansikten. BÄde nÀr det gÀller Vitvattnet och PÄlÀnge. Kanske Àven högstadiet i Töre. Det imponerar inte att sÄdana förslag dyker upp en minut i tolv. Och intraprenader Àr ett fegisalternativ. Men hade man verkligen inte uttömt allt innan man gick till beslut i kommunstyrelsen? Var det förhastat att föreslÄ nedlÀggningar och hade man egentligen granskat konsekvenserna tillrÀckligt noga? Det verkar inte sÄ nÀr man plötsligt kan vara pÄ vÀg att lÀgga in backen och trycka gaspedalen i botten. Politiker mÄste rimligen ha klart för sig vad de gör! För att ÄtergÄ till Pajala sÄ Àr det förstÄs helt uppÄt vÀggarna att politikerna i kultur- och utbildningsnÀmnden ens tÀnker tanken att den fria förskolan ska stÀngas och barnen slussas över till den kommunala verksamheten. Med de konsekvenser det dessutom kan fÄ för de 29 barnen i friskolan. Friskola en fri skola
Det Ă€r ingen frĂ„ga som politikerna i Pajala Ă€ger. Har Skolverket sagt ja till friskolan sĂ„ Ă€r det bara verket som kan dra in tillstĂ„ndet. Det hĂ„ller inte att man frĂ„n kommunens sida pekar pĂ„ bristande underlag för tvĂ„ förskolor. I sĂ„ fall skulle ju ocksĂ„ friskolan i Kangos kunna hĂ€vda att förskolebarnen i Juonosuando ska flyttas till Kangos. I Pajala kommun har politikerna klivit snett och satt ner fötterna mitt i ishinken. Det visar hur frĂ€mmande man Ă€r för nya friskoleinslagen pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll. MĂ„nga lever kvar i den gamla kommunala tron att man styr och stĂ€ller hur man vill. Men en friskola lever sitt liv utifrĂ„n de regler som finns. Och man kan inte sitta i nĂ„gra kommunhus och plötsligt rĂ€kna in deras elevunderlag ,nĂ€r man gör omflyttningar mellan skolor. En friskola Ă€r en fri skola