Skolor i utsatta områden förlorar pengar då elever väljer bort dem och hellre reser till andra stadsdelar eller kommuner. Det kommer SVT Uppdrag Granskning (18/4) fram till efter att ha undersökt skolorna i stadsdelen Angered i Göteborg. Skolpengen för de 2 400 elever som bor i Angered men valt en skola någon annanstans uppgår till 36 miljoner kronor. Men att skolorna ”förlorar” dessa pengar är en grov felvinkling av situationen.
Det fria skolvalet gör nämligen att inte någon skola kan räkna med att inhysa de barn som bor i området. Rektorer och huvudmän får därför se till att erbjuda en bra utbildning. Av den anledningen går det inte att säga att en skola förlorar pengar när elever väljer bort den, eftersom den aldrig varit garanterad dessa från början.
Många politiker, och uppenbarligen även Uppdrag Granskning, verkar ha svårt att förstå denna inte alltför nya ordning. Kommunerna äger inte frågan om elevers skolval. Men i Göteborg får varje elev som bor i ett utsatt område, såsom Angered, 15 000 kronor extra i skolpeng varje år. Tanken är att de lokala skolorna, som dessa elever antas välja, ska få bättre förutsättningar att hålla en likvärdig nivå med kommunens andra skolor.
Att de extra pengarna följer med elever som väljer bort Angered må vara surt för skolorna, men om eleverna bedöms vara i behov av extra resurser är det inte mer än rätt att de tar med sig pengarna. Kommunen får stå för sin generalisering. Det må vara en utmaning att utbilda de resurssvaga barn som blir kvar, men om skolorna inte klarar det får kommunen hitta en annan lösning i stället för att skylla på dem som valt ett bättre alternativ.
De elever som byter bort en dålig skola gör rätt, och fler borde följa deras exempel. På så vis får de dåliga skolorna en ögonöppnare och ser i bästa fall till att förbättra kvaliteten på utbildningen. Detta är kanske svårt att göra på ett senare stadium, men det ger desto större anledning att hålla en hög kvalitet från början.
Skolvalet beskylls ofta för att öka skolsegregationen. Men Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, konstaterade i en rapport från 2015 att det i själva verket är bostadssegregationen som ligger bakom. Skolvalet motverkar snarare segregationen genom att elever i utsatta områden kan gå i skolor med barn från andra familjeförhållanden.
Hanteringen av skolorna i Angered, och Uppdrag Gransknings rapportering, visar att mycket fokus ligger på att fånga upp barn som släpar efter. Samtidigt får de elever som presterar i bästa fall klara sig själva, och i värsta fall tvingas späda ut en bråkig klass på bekostnad av deras fulla potential.