Bara i år har SJ tvingats betala ut 23 miljoner kronor i kompensation till resenärer som drabbats. Samtidigt är samhället mitt i en omställning mot att resa mer klimatvänligt. Under måndagen uppmärksammades den så kallade ”World overshoot day”, som belyser vårt resursanvändande och behovet av att minska det. Den rödgröna regeringens sätt att åstadkomma mer klimatvänligt resande har hittills varit att punktbeskatta andra färdmedel än favoriserade tåg och lådcyklar.
Bil- och flygresande har drabbats värst av nya skatter. Ändå visar det sig att 46 procent av tågresenärerna ibland väljer bort tåg på grund av oro för förseningar, enligt en ny Sifo-undersökning. Trots ökade kostnader väger alltså betalningsviljan för punktlighet ibland ändå över.
Förra året presenterade regeringen ”den största järnvägssatsningen i modern tid”. Ett mångmiljardpaket. Tanken är dock att en stor del av dessa pengar avsätts till att bygga nya stambanor för höghastighetståg. Ett ofantligt dyrt projekt som marginellt kommer att korta restiderna.
Det är önskvärt för alla om tågresandet kunde utnyttja sin fulla potential. Det är ett uppskattat sätt att resa, även om det inte kommer att kunna ersätta andra färdmedel helt. Det vore därför klädsamt om regeringen ansträngde sig för att återupprätta förtroendet för tågresandet i hela landet, innan man investerar i högre hastigheter.
En lösning ligger i att digitalisera underhållet av järnvägen, menar företrädare från branschen i en debattartikel (GP 8/7). Det skulle innebära en stor effektivisering. Satsningen kräver främst tillskott av två ingredienser, pengar och elektricitet.
Även om medel skjuts till för att ekonomiskt möjliggöra digitalisering kommer elförsörjningen bli mer av ett osäkert kort. Om kärnkraften ska ersättas med sol-, vind- och vattenkraft kommer en större del av energiförsörjningen vara beroende av väderförhållanden eller import. Det är inte en optimal grund för att säkra tillgången till ett elintensivt färdsätt. Med en sådan utveckling kommer kanske tågens framtida förseningar bero på att det är vindstilla, molnigt eller torrår.
De viktigaste komponenterna för resandet i Sverige verkar vara att komma fram och att komma i tid, vilka är fullt rimliga förväntningar. Så länge de dyra förslagen på tågsatsningar inte inkluderar ett säkerställande av detta, lär färdsättets popularitet inte öka. Upprättelsen för uttrycket ”gå som på räls” verkar dröja.