Regeringen sade som väntat ja till Finansinspektionens förslag till skärpta amorteringskrav för nya bostadslån. Det betyder att den som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst ska amortera ytterligare 1 procent av bolånet per år, i tillägg till de 1–2 procent som gäller sedan tidigare. För ett hushåll som lånar tre miljoner till en bostad innebär det ökade kostnader på 2 500 kronor i månaden.
Ambitionen med förslaget – att dämpa de senaste årens prisstegring på bostäder och minska skuldkvoterna – är lätt att sympatisera med. Om alltför många hushåll är beredda att skuldsätta sig till den grad att de inte klarar av att amortera, ens när det är rekordbilligt att låna pengar som i dag, då är det tydligt att det något borde göras. Högt belånade bostäder utgör en betydande riskfaktor i ekonomin, vilket inte minst demonstrerades i USA under finanskrisen.
Men tajmingen från regeringens sida kunde ha varit bättre. Tyvärr riskerar förslaget att skynda på nedgången för bostadsbyggandet. För vem är villig att producera något som få eller ingen har råd att efterfråga? Att bli stående med tomma lägenheter är kostsamt. Den byggherre som anar att det kan bli problem med att få lönsamhet för nya planerade bostäder kan komma att sätta foten på bromsen.
Priserna har redan stannat av och skapat viss oro. I Stockholmsområdet börjar det bli svårt att sälja nyproducerade bostadsrätter – trots högkonjunktur, omfattande bostadsbrist och befolkningstillväxt. De skärpta amorteringskraven kan bli den åtgärd som ger marknaden även för befintliga bostäder en knäck.
Vad regeringen och oppositionen i stället borde göra är att enas om en nedtrappning av ränteavdragen och kvitta de ökade skatteintäkterna mot reavinstskatten vid bostadsförsäljning. Det skulle dels öka kostnaden för alla låntagare, inte enbart för unga förstagångsköpare – vilket är viktigt både ur rättvisesynpunkt och för rörligheten på bostadsmarknaden. Det skulle också öka incitamenten för hushållen att sälja sina bostäder eftersom de inte längre skulle bli straffbeskattade.
Effekten av skärpta amorteringskrav blir sannolikt den som Finansinspektionen och finansmarknadsminister Per Bolund (MP) önskar sig; det kommer att bli dyrare för unga personer att låna till en bostad, vilket gör att fler låter bli. Det leder förvisso till att de svenskarnas skuldsättning bromsas, men det innebär också att enskilda människor får svårare att flytta till ett nytt jobb eller skaffa sig en större bostad när det är dags att bilda familj. För många är lån det enda alternativet.