Många av 80-talets ubåtsjakter har genom åren anklagats för att ha haft andra ändamål. Det brukar i vissa kretsar talas om fiktiva ”budgetubåtar” som jagades så fort försvaret ansåg sig behöva större anslag.
Det är inte troligt att det är något sådant som ligger bakom de observationerna som gjordes vid Askrikefjärden vid Lidingö utanför Stockholm i somras, som Dagens Nyheter var först att berätta om (25/10).
Det är för många vittnen inblandade. En farkost som av flera militära och civila experter uppfattas som en ubåt har därtill fångats på film.
Dessutom rör sig försvarsdebatten redan i rätt riktning, bort från Göran Perssons regementsnedläggningar och Fredrik Reinfeldts beskrivning av försvaret som ett ”särintresse”. Sakta går vi mot en anpassning till det verkliga säkerhetsläget snarare än det som vi önskar oss.
Med Rysslands högst verkliga anfall på Georgien och pågående angrepp på Ukraina och annektering av Krim så behövs inga fabricerade ubåtsobservationer för att förstärka allvaret.
Kommendör NIls-Ove Jansson, nu pensionerad, säger att han utifrån det bild- och filmmaterial som presenterats av DN , bedömmer att det rör sig om en sannolik ubåt, som kan klassificeras med siffran 2 på en militär skala där siffran 1 utgör ”konstaterad ubåt” och 5 ”ickeubåt”.
Thomas Ries, lektor i strategi och säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan, förklarar för Expressen hur han ser på bevismaterialet som redovisats:
”Om man dömer av tornets utseende rör det sig uppenbart om en mindre, dieseldriven ubåt.”
”Och det finns inte så många länder som har sådana. Norge har, men att det skulle vara Norge kan vi helt utesluta. Sedan har ryssarna en mängd ubåtar av sådana här mindre dimensioner. Det sannolika är att det skulle vara en rysk ubåt.
Försvarsmakten vill inte kommentera saken av sekretesskäl. Men enligt DN fanns inga civila eller militära ubåtar i området.
Med de senaste årens många incidenter och observationer i backspegeln är det tyvärr inte någon omvälvande nyhet att Sveriges territorium kan kränkas på detta sätt. Någon nyhet är dessvärre inte heller vår otillräckliga förmåga att bekämpa sådana kränkningar.
Trots att det i dag finns en bred politisk samsyn om behovet av ett starkare försvar backar riksdagen fortfarande inte upp ÖB med de medel som krävs. Försvarsbudgeten är i dag nere på rekordlåga 1 procent av BNP, lägst av alla länder i Östersjöregionen.
Man vill helst inte tänka på vad som behöver ske innan politikerna tillför mer resurser till Försvarsmakten – rikets hemförsäkring – för att skydda våra gränser.