För drygt två år sedan, i januari 2013 öppnades gamla Haparandabanan upp för godstrafik efter en omfattande upprustning. 3,6 miljarder kronor kostade projektet, varav 70 miljoner kom från EU-medel. Järnvägssträckan från Boden via Morjärv och Kalix till Haparanda sammanbinder Sverige med Finland och Ryssland och ses som en viktig länk till naturresursrika Barentsregionen där järnvägen är ett miljövänligt transportsystem. Om det kommer rulla persontrafik på järnvägen är en fråga som skjutits upp gång på gång. Först skulle trafiken vara igång december 2014, sedan försköts planerna ytterligare ett år. Nu ser det ut att ske tidigast 2017-2018. Enligt avsiktsförklaringen som gjordes 2013 ska staten stå för tio av de 20 miljoner som projektet beräknas kosta årligen. Resten ska regionen stå för.

Charlotte Reinholdt är kollektivtrafikansvarig på Regionala Lollektivtrafikmyndigheten i Norrbotten, den myndighet som föreslås ansvara för projektet. Tillsammans med trafikverket jobbar myndigheten på en förstudie kring banan.

– Det finns en avsiktsförklaring från kommunerna och landstinget där kommunerna själva säger att de kan gå in med en delfinansiering om den inte överstiger en viss kostnad, det är de beräkningarna vi måste göra för att se hur mycket persontrafik kommer att kosta, säger Charlotte Reinholdt.

Artikelbild

| Godstrafik. 2013 öppades Haparandabanan för godstrafik efter omfattande upprustning.

Förutom byggen av perronger på orter längs banan måste signalsystemen uppdateras så de stämmer överens och delar av banan måste elektrifieras.

– Vissa delar av banan är inte elektrifierade, där körs det idag godståg med dieseltåg, säger Charlotte Reinholdt.

23 februari i år tog regeringen beslut om tillstyrkande av ansökan till EU-fond för medfinansiering av 56 transportprojekt i Sverige. Det kan vara ett steg i riktningen mot finansiering. Totalt utlystes åtta miljarder euro som kan delas mellan medlemsländerna.

– På listan över de transportprojekt som nu skickas till EU-kommissionen återfinns Norrbotniabanan, liksom flera projekt inom sjöfarten som vill ha smörjmedel för att möta kraven i och med det nya svaveldirektivet. Där finns även projekt om flygledning och laddinfrastruktur för elbilar. Nu är det upp till EU-kommissionen att utvärdera och återkomma med förslag till beslut, säger infrastrukturminister Anna Johansson i ett pressmeddelande.

Tidigast i sommar väntas EU-kommissionen fatta beslut om vilka transport som får bidrag ur fonden.