Läs mer: Teknik för ökad trygghet

Stöd för äldre på distans är fritt översatt EU-projektet Remoage (Remote support of aged people). Projektet leds av Norrbottens landsting men har deltagare från de norra och glest befolkade delarna av Norge och Skottland, inklusive Yttre Hebriderna och Shetlandsöarna.

De delarna har mycket gemensamt med Norrbottens glesbygd.

– Här finns det en stor mängd byar där det bara bor äldre människor, säger Stefan Stävenstedt från Luleå universitet (LTU).

Hans LTU-kollega P-O Egnell fyller i:

– Det gäller att lägga ihop pusslet. Vi läser om kris i sjukvården samtidigt som vi vet att antalet äldre växer. Vi kommer inte att ha råd bygga äldreboenden och sjukhus eller anpassa bostäder för att klara det.

Ingela Johansson, en av två projektledare för Remoage, ger en än tydligare bild av framtida åldringsvård.

– I dag vistas en person i snitt tre månader på ett äldreboende. I princip kommer man dit och dör, säger hon.

Där har ni förutsättningarna. Remoage ska nu ta fram de nya digitala möjligheter som finns för att underlätta för personal och anhöriga att hjälpa de äldre bo kvar i sina hem, även när dessa ligger ute i glesbygden. Det handlar mest om multisjuka och individer som lider av demens.

Ett exempel är tillsyn av den gamle med hjälp av kameror i hemmet. Marja-Leena Komulainen från Kommunförbundet är noga med att betona att det inte handlar om övervakning, kamerorna ska bara användas vid några få tillfällen då omsorgspersonalen kontrollerar att allt är bra.

Det finns dock mycket mer i projektet än att bara om att spara in på tillsynsbesök för hemsjukvården, några fler exempel:

Distansstöd för att aktivera personer, distansstöd för anhöriga, läkarkonsultation on-line och att utrusta den gamle med GPS-klocka så att denne kan återfinnas när hen försvinner från hemmet.

– Men det finns även sociala behov, vi måste hitta vägar att stimulera äldre som inte kan lämna hemmet, säger Alan Murdoch från Shetlandsöarna.

– Tekniken är nyckeln för våra möjligheter att stödja och hjälpa folk i hemmen, säger Martin Malcolm från Yttre Hebriderna.

Och det gäller även att utbilda, inte bara vårdpersonal och anhöriga utan även personal inom handel och service när det gäller demensbeteenden.

Men precis som i Sverige försvåras hemsjukvård och -omsorg av att det finns två huvudmän.

– Kommunikationen dem emellan är ett problem. Den måste förbättras precis som uppföljningen, säger Elin Breivik från Tromsö.

Det är inte bara LTU som bidrar med sina kunskaper till projektet utan även Tromsö universitet.