När vi går in i ett nytt decennium ska Måns Möller och Özz Nûjen, två av landets absolut hetaste komiker – förra decenniet – ta oss genom en historielektion. Jag förberedde mig på massor av skämt om kurder från den ena och virrigt buspojkeuppträdande från den andra. Och visst hade jag rätt.

Men jag bör lägga till att 00-talets hetaste komiker visar sig vara bland Sveriges bästa även i dag.

På 90 minuter gasar Möller och Nûjen igenom drygt fyra miljoner år av mänsklig utveckling genom grafik på en jätteskärm. Den fullsatta salen får en översikt plus en del tänkvärdheter, som avslutas i ett gravallvarligt konstaterande kring klimatetkrisen. Men, som de själva säger, de är komiker – inte historiker – och det är framförallt väldigt roligt. 


Styrkan i deras show är de spontana infallen och sättet det inrepade materialet känns spontant, lokalt förankrade utlägg som hittas i länet och salen ger guldkant på kvällen. 

När de berättar om hur människan upptäckte elden glider de in på paniken kring grillförbud och hittar exempel både på Mjölkudden och bland hipsters på LTU. Då neandertalare kommer på tal "råkar" Måns Möller titta för länge på en besökare och efter att Özz Nûjen läxat upp ett mobilanvändande par lyckas de återkomma till deras Primetime-app flera gånger senare.

Det är lätt att slänga ur sig epiteten "radarpar" men den här gången är det på sin plats, samarbetet mellan dem är en styrka. Deras reaktioner på varandra och sättet de gnabbas kommer naturligt efter åren tillsammans. Måns Möller spelar rollen som lite virrig och glömmer repliker medan Özz Nûjen fortfarande envisas med att "vara kurd" – det är kanske uttjatat men ingen klagar denna kväll.

 

När klockan "ringer ut" efter 85 minuter känns slutet abrupt men det räddas upp med en slarvig pjäs där publiken får en viktig roll. Faktiskt blir det något av en höjdpunkt och naturligtvis ingen slump. 

Med glädje konstaterar jag att vi kan sammanfatta och avsluta detta årtionde med en höjdpunkt. Världens historia är kanske ingen rolig historia – men showen "Världens historia" är det definitivt.

 

Recension

"Världens historia – den osminkade sanningen"

Kulturens hus, lördag 19.30

Längd:  1 timme och 45 minuter

Publik:  Asgarvande och fullsatt i stora salen

Bäst:  Duons förmåga att gå utanför manus och spela på osäkerhet.

Sämst: När fyra miljoner år ska sammanfattas blir det mycket fakta.

Betyg: 4