1. "Kom änglar"
Från: "Dans med svåra steg" (1996).
En av de mest klassiska "Lasse"-låtarna har hunnit bli 23 år men tro inte att det var bättre förr. I sin första nylon-vis-version känns den ganska platt och forcerad, men med åren har Winnerbäck filat på änglasången till att den blivit ett djupt mästerverk som inte lämnat mig oberörd.
2. "Elden"
Från: "Singel" (2001)
"Hallå igen". Det är någonting visst med låttexter som låter som brev hem och Winnerbäcks första riktigt bredbenta jeansdänga.
En klassisk rocklåt som börjar med elgitarrer, smöras på med pianoklink och smäller till av trummor i bryggan som gör låten till vad den är. "Det! Har! Inte! Samma! Charm! Att! Ragla! Hemåt! Klockan! Fem!".
3. "Åt samma håll"
Från "Söndermarken" (2003)
Jag var 20 år, Lars Winnerbäck spelade på Piteå dansar och Ler och från lägenhetsfönstret hördes den enkla gitarrslingan, Idde Schultz och Anna Stadlings "Aaaaah" och sommarnatten. Kanske var det därför det lät som världen genom tiderna bästa svenska låt. Eller så är det är den bara förbannat bra. Radiorock.
4. "Tidvis"
Från "Daugava" (2007)
Det här sargade hjärtat kom i skymundan för supermegahiten "Om du lämnade mig nu" när albumet släpptes men är faktiskt både vackrare, vemodigare och personligare än den tidigare nämnda Miss Li-duetten. En gitarrplinkande låt vars främsta styrka är texten där refrängens "det har tidvis gått bra" blir motsatsen som bekräftar sorgen.
5. ´"För dig"
Från: "Winnerbäck live för dig" (2001)
Winnerbäcks svar på Kents "Utan dina andetag" – den skrotade låten som blev en av de största klassikerna på repertoearen. "För dig" spelades in i studio men släpptes inte till fansen förrän den dök upp på ett livealbum 2001. Egentligen en klassisk "nu stänger vi stället"-låt som har behandlats med vänsterhanden och landar ofta i mitten av låtlistan.