Och själv yrade jag ju något i förra veckan om att det nog skulle dröja innan det blev så kul som det var då igen; med Filip & Fredrik en kväll och Claes Malmberg nästa kväll.

Inte någon av mina mera lyckade diagnoser, eftersom jag redan efter någon dag fick uppleva LTU:s studentspex Taj Mahal och så nu, en vecka senare, allsidigt drabbades av den raffinerade bredfronts-komiken från (och aktivt tillsammans med) 30-årsfirande truppen Galenskaparna och After shave. Och Den ofattbara orkestern XL. Oxå.

Det känns som om det bara är en enda gång som jag har sett det här gänget tidigare och det var i en helt fullsatt Sporthallen i Luleå, någon gång långt borta i 1990-talet (har jag alldeles för mig).

Artikelbild

| 30-ÅRSJUBILERANDE KOMIKER. Galenskaparna och After shave fyller 30 och är lika roliga fortfarande.

De hade förstärkt sig med ett lyckohjul, betitlat Gubbröra-hjulet, som de tillsammans med snurrade sig framåt under hela första akten.

Tio nummer genererade det och gänget var i väldigt garanterat fin form när de allesammans fick excellera i sånt som Du kan bli nåt , försvenskningen av gamla 50-tals doo-woparen Mr. Bassman, Per Fritzell fick ta sig an den bredbenta Truckdriving song samt Anders Eriksson gavs tillfälle att återigen hoppa omkring som den ohejdat frejdige Farbror Frej.

De äro ju också ena fullständiga jävlar på både kraftfull stämsång, Bandy, Bandy - som är Mamas and The Papas gamla fina Monday, monday imponerar - fortfarande, och raffinerat dansant koreografi.

Och på att sprida en konstant och jovialisk form av godmodig humoristisk stämning omkring sig. Helt besvärsfritt.

I andra akten (som jag inte hade möjlighet att se hela av; den obönhörlige gamle kompisen pressläggning har inte för vana att vänta) sysslade de bland annat med kärleksfullt träffsäkra parodier på kolleger som Peps Persson, Ulf Lundell, Markoolio, Bo Kaspers, Magnus Uggla och Tomas Di Leva.

Det vore givetvis bara orättvist att trumfa ut något annat än närmast full hand, till en så här hänsynslöst och konstant underhållande professionell trupp med roare.

Och 30 år till ska ni väl också mäkta med - eller va?

Då, om inte förr, är ni också hjärtinnerligen välkomna tillbaka.