Effekten av vad som händer när tidigare djupfrysta palsmyrar börjar tina är väl dokumenterad av forskarna.

- Myren blir blötare, vegetationens sammansättning ändras och det släpps ut mycket mera metan från myren, säger Torben R. Christensen, professor vid Lunds universitet.

Att det släpps ut mer metan har forskarna kunnat visa genom att ta infraröda flygfoton över myrarna. Forskarna har studerat myrar från Katterjåkk vid Riksgränsen ned till Torneträsk. Den "historiska" jämförelsen har kunnat göras tack vare att Stordalenmyren, tio kilometer öster om Abisko, har varit så väl undersökt och dokumenterad sedan början av 1970-talet. Då undersökte forskare flödet av koldioxid och metan mellan myren och atmosfären. Metan är en växthusgas som har 25 gånger starkare effekt än koldioxid.

Snö värmer myren

Att permafrosten har börjat tina är det tydligaste lokala tecknet på att det har blivit varmare. Permafrostens stabilitet i myrarna påverkas också av faktorer som hur mycket det snöar på vintern och hur mycket nederbörd som faller på sommaren. Många klimatmodeller förutspår ökad nederbörd i norra Sverige när den globala medeltemperaturen stiger.

- Vi börjar få mer nederbörd i området. Om vi får mera snö har det faktiskt en värmande effekt på myrarna, säger Torben R. Christensen.

Sträng kyla tränger då inte lika djupt ned i myren, som om marken bara är täckt av ett tunt lager snö.

Det finns andra observerade förändringar i naturen vid Abisko som kan bero på att det blivit varmare, men där är forskarna mera försiktiga med att koppla samman förändringarna med ett varmare klimat. Trädgränsen har flyttat sig uppåt på fjället, men det kan bero på flera andra faktorer. När järnvägen byggdes höggs all björkskog ned och kanske är björkarnas återkomst på fjället bara en del i en naturlig återhämtning. Mängden renar och älgar påverkar också vegetationens utbredning.

Något har hänt

- Vad som är klimatförändringar och vad som är en återhämtning går inte att säga, säger Christer Jonasson som är biträdande föreståndare för Abisko naturvetenskapliga station.

De kontinuerliga mätningar som görs i Abisko visar att en markant förändring inträffade i mitten på 1980-talet. Isläggningen i sjöarna har blivit kortare och vintertid bryter det in varmluft vid fler tillfällen än det gjorde tidigare. Christer Jonasson menar att det inte säkert går att slå fast vad som orsakat denna förändring lokalt i Abisko, även om det finns mycket som talar för att det kan bero på den globala uppvärmningen.

Även de samebyar som Abisko naturvetenskapliga station samarbetar med i forskningsprojekt har märkt av förändringar i klimatet de senaste decennierna tillägger Christer Jonasson.