Sedan han 2002 köpte markerna av Outinens potatis har dock säsongerna bjudit på minst sagt besvärliga förhållanden. Ena sommaren har skörden regnat bort, andra gånger har det varit torrt, vilket tvingat till omfattande bevattning, något som tär hårt på plånboken.

- Det verkar ju numera som att när han där uppe vrider på sin spak så fastnar den i samma läge i veckor. Antingen så regnar det i veckor eller så kommer inget alls. 2004 tappade jag en miljon kronor på grund av regnet. Potatisen drunknade i marken. Ändå är våra marker i bra skick tack vare att de tillhört SLU, säger Mattias Laitmaa.

Samma pris som 1979

Artikelbild

TORKA. Det är dyrt att konstbevattna konstaterar Mattias Laitamaa. Med de väderförändringar han ser vill han se en försäkring som täcker skördeskador.

Enligt honom är priset på potatis nu det samma som 1979.

- Det som får det att gå ihop är optimering av skörden och vi har ökat den hela tiden. Men den ekonomiska insatsen är stor fram till att det börjar komma in pengar och det finns inga marginaler på att skörden slår fel, säger Mattias Laitamaa.

Enligt honom finns det sedan EU-inträdet inga försäkringar som täcker skördeskador. Det är något som enligt honom blir allt viktigare att få till eftersom klimatförändringarna gör odlandet osäkrare. Han skulle vilja se ett gemensamt system för ersättning av skördeskador. Finansiering skulle ske genom att alla producenter avsätter medel till en fond.

Det stora risktagandet gör att han inför kommande säsong planerar att endast odla upp 20–30 hektar av sina marker. En rejäl neddragning, som i så fall också påverkar den totala tillgången av råvara i länet.

Inte bra med långa transporter

Mattias Laitamaa tycker att det är viktigt att värna om villkoren för att odla lokalproducerat.

- Det är inte bra att transportera mat lång väg. Och även om odlingsvillkoren kommer att förändras här i norr, så kommer det fortsatt att vara bra kvalitet på det som odlas här. De ljusa nätterna lär förbli ljusa, trots väderförändringar. Sjukdomar har vi redan problem med, men det är inget som jag räknar med förvärras av mildare vintrar. En viss typ av bladmögel överlever lättare i våra trakter än söderut på grund av vårt kalla klimat, säger Mattias Laitamaa.

Trots att han inte varit igång med sin odling så många år, kan han räkna in en förlängd odlingssäsong för varje år.

- Det ger ju fördelar, om det bara är rimliga förhållanden. Det gäller ju att kunna bärga skörden också. Sedan får vi säkert i framtiden bättre förutsättningar att odla till exempel spannmål. Det tittar jag på redan nu, säger Mattias Laitamaa.