Jag ligger på mage på massagebritsen och Ylva har lagt ett lakan ovanpå mig. Medan jag ”landar på bänken” känner hon mjukt igenom min kropp, dels för att identifiera mina grundspänningar, dels för att registrera hur andningen reagerar när händerna läggs på olika ställen. Slappnar jag av? Tar jag djupare andetag vid något tillfälle? Hur ser mina ansiktsuttryck ut? Allt registreras av den erfarna rosenterapeuten.
– Kunden ska vara så mycket i kroppen som möjligt, för att kunna ge sig hän i känslan, men det är en förberedelse för mig också, jag ska också slappna av och ”vara i händerna”. Rosenbehandlingen är helt annorlunda att ge än vanlig massage på så vis att jag hela tiden måste vara medveten om vad händerna upplever, säger rosenterapeuten Ylva Liarsgård när hon efteråt berättar för mig vad hon egentligen gjorde och vad hon upplevde.
Medan Ylva bestämt men mjukt rör händerna över kroppen – från topp till tå – försöker jag att slappna av, vilket inte är helt lätt. Efter en stund lyfter Ylva på lakanet och tar direktkontakt med min kropp – hon känner av, väntar in mina muskler. Den mesta av min spänning visar sig sitta i knävecken och symboliserar att jag är i en fas i livet när jag inte ger mig, utan envist bara går på och tar mig fram. Jag har fullt upp och är ”alltid redo”. Symptomatiskt nog sitter nästa spänning i ”bereddmuskeln” i sätet, den som är spänd för att man hela tiden står i startblocket.
– Många småbarnsföräldrar har spänningar här och under den perioden i livet behöver man de där spänningarna eftersom man har många bollar i luften.
För gammal för spänning
Ylva känner på utsidan av mina lår och säger att jag inte har så mycket spänningar i ”duktig flickaområdet”. Jag tänker att jag kanske, befriande nog, blivit för gammal för det.
Nästa område som Ylva dröjer kvar vid är käkmuskeln.
Hon konstaterar att det finns lite spänningar också där och den spänningen symboliserar saker som aldrig blev sagda, de gånger då man inte hävdat sin rätt utan bitit ihop.
När Ylva kommer till övre delen av bröstkorgen dröjer hon sig kvar lite extra.
– Här är alldeles stilla. Alldeles stilla. Hmmmm.
Övre bröstkorgen är jagområdet och en stillhet kan tyda på att man inte släpper människor in på livet. Ylva undrar om jag blivit sviken av någon. Jag kan inte komma på något konkret men säger att jag ju i min yrkesroll i alla fall är den som lyssnar när andra lättar sitt hjärta och även om jag är en pratsam typ så kanske jag inte berättar mina allra innersta tankar för så många.
Egentligen ska man gå på några rosenbehandlingar för att komma åt de innersta spänningarna och för att hitta orsaken till dem. Ylva förklarar att vissa spänningar inte ens är önskvärda att bli av med, man kan behöva dem just nu. Det är när gamla spänningar sitter kvar och belastar oss som de behöver förlösas.
Duktiga flickor
– Jag har varit med om att tjejer som utsatts för våld och incest tidigare i livet slappnar
av, men hade de fortfarande varit utsatta för våld  skulle de aldrig ha släppt spänningarna eftersom de i krisen behövdes för överlevnaden.
Ylva berättar att en hel del yngre ambitiösa tjejer söker sig till rosenbehandlingen, tjejer som lider av duktig flicka-syndromet, tjejer som intensivt pluggat och jobbat och gjort karriär.
– De kan komma till mig för att de upplever tryck över bröstet och diffusa spänningar. Målet är då att få detta att släppa, det handlar inte om att älta orsakerna, bara om att släppa det gamla.