EN SÖT DOFT MÖTER MIG när jag kliver in i hallen. Jag är på sjunde våningen i en fyrarummare i centrala Luleå.
Mattias Bergström och Joakim Nilsson har knappt presenterat sig innan de ber om ursäkt och skyndsamt försvinner ut i köket.
Där råder full produktion. På spisen puttrar ett stort kokkärl med 18 liter vatten. På golvet står en kylväska som Mattias rör om i.
Det är en blandning av malt och vatten och kylväskan fungerar som mäskkärl. Målet är att mäsken ska uppnå 66 grader och sedan stå orörd i en timme.
En bit bort väntar lakkärlet på att få börja sila malten – en enkel jäshink som Mattias och Joakim borrat
en massa hål i. Den egentillverkade avkylnings¬spiralen som liknar en tvåhövdad orm står på diskbänken. Det är den som snabbt ska kyla ner den
heta vörten  till en behaglig temperatur för jästen. En av de stora utmaningarna i bryggandet.
Det låter, luktar och rör på sig och jag inser att jag hamnat i hjärtat av ett  microbryggeri. Om cirka sex timmar kommer en ny ölsort att möta världens ljus.
Det börjar lacka mot jul när Bottenvikens Nanobryggeri tillverkar drygt 20
liter Snödrev.

HISTORIEN OM MICROBRYGGERIET startade när Mattias Bergström och Joakim Nilsson träffades på en lokal krog i Luleå för drygt ett år sedan.
De hade sedan tidigare gemensamma bekanta och upptäckte att de även delade ett intresse.
Öl.
Mattias frågade lite skämtsamt om Joakim hade ett garage som stod tomt någonstans. Stenen var i rullning.
Något garage blev det aldrig men det har inte hindrat duon från att framställa totalt
11 olika ölsorter.
Båda har en passion för att göra saker själva. Joakim bakar surdegsbröd, stoppar korv och Mattias är jägaren som gillar att äta sitt eget älgkött. Gärna tillsammans med ett glas av det egna ölet.

DET ÄR FÖRBJUDET att sälja egentillverkad öl i Sverige utan tillstånd men man får framställa för eget bruk eller göra som Mattias och Joakim – bjuda vänner och bekanta vid speciella tillfällen.
Det bestämdes tidigt att microbryggeriet skulle få ett namn.
– Eftersom vi ville ha etiketter på
flaskorna så kände vi att det var viktigt. Vi bollade några idéer innan vi bestämde oss. Vi ville ha någonting på svenska som knöt an till oss här uppe. Det lilla, nano, i det stora, Bottenviken, kändes rätt för oss, säger Joakim som är poeten i bryggeriet.
Det är han som på ett både seriöst och lättsamt sätt beskiver de olika smakerna på etiketterna. På etiketterna hittar man även receptet på ölsorten.
Mattias och Joakim är helt öppna med vad de blandar ihop – det blir en
extra bonusinformation för den som
avnjuter drycken.
– Men vi avslöjar inte alla knep som vi använder så det är inte bara att blanda ihop allt och tro att det kommer smaka gott, säger Mattias och ler. Det är han som är bryggeriets receptmakare och designer.

Artikelbild

| Avkylningssprialen är egentillverkad och väldigt viktig för att det ska bli en lyckad bryggning.

DEN HÄR TYPEN av ölbryggning ska inte jämföras med den produkt man kan köpa färdigblandad på burk påpekar Mattias.
– Många har provat brygga på det sättet och många har misslyckats. Det smakar oftast bara skit.
Av de 11 sorterna de framställt själva har de bara misslyckats en gång.

UNDER HÖSTEN bryggde de tre helt nya sorter. En stout, en julöl och en skogsinspirerad sort som direkt seglade upp som bryggeriets nya flaggskepp.
Myrvattnet.
I deras jakt på den perfekta smaken hamnade de i Sockenträsk i Kalix kommun där Mattias har stuga och jaktmarker. Under en helg med öl-provning, mat, fiske, skytte, het bastu och nattliga nakenbad kände de hur myrmarkens doft blandade sig med ölen i glasen.
Frågan var hur de skulle återskapa doften till en egen ölsmak.
De hittade svaret i ljungväxten skvattram.
– Den har en angenäm doft och vi tänkte att det här borde funka i en öl, säger Joakim.
Det finns både negativa och positiva effekter med skvattram. När de började forska om växten fick de reda på att den dels hade använts tidigare i
ölframställning och dels skapade vissa bieffekter vid för stor konsumtion.
Besvärliga bieffekter.
Yrsel, ursinnighet och vild osämja sägs vara en reaktion. Mattias och Joakim har dock valt att lyfta fram Hugo Schultz experiment från början av 1900-talet på etiketterna. Schultz menade att skvattram kunde resultera
i “Besvärliga, häftiga och långvariga erektioner och fantastiska och erotiskt färgade drömmar”.
– Det är dock viktigt att man använder skvattram som är plockad i Sockenträsk i månsken, annars får man inte fram den effekten, säger Joakim och ler.

DERAS JULÖL är en Indian pale ale tillverkad på rågmalt som de gett namnet Ripa. Det var en ny erfarenhet för duon  som aldrig varit speciellt förtjusta i julöl. Resultatet blev en smakupplevelse
byggt på glöggkryddor som kanel, stjärnanis, nejlika och kardemumma.
– Den här mikrobryggeritrenden som råder nu i flera länder har bidragit till att även julölen blivit roligare. Att experimentera mer med kryddningar, jästsorter och öltyper är mer vanligt än förr, säger Joakim.
FLERA AV DERAS ölsorter är starka. Några med en alkoholhalt på dryga 9,0 procent. Mattias berättar att alkoholhalten påverkas av vilken typ av öl man framställer.
– Gör man en veteöl med väldigt mycket alkohol i så får man en busgrogg. Då smakar den starkt av alkohol som till exempel Elefantöl. Fördelen när man drar upp alkoholhalten i en ale som vi gör är att man kan köra på med mycket humle och maltsmak. Det är det vi menar med att hitta den rätta
balansen. I en Elefantöl till exempel har man bara pushat på med alkoholen, säger Mattias.
– Man kan göra blaskiga såser och man kan göra mustiga såser, tillägger han.

DET ÄR STOR SKILLNAD på deras egna ale och traditionell lageröl som man får på krogen när man beställer en stor stark. Både i smak och framställning.
– Skillnaden om man jämför med till exempel Norrlands Guld, som är av typen internationell lageröl, är att en lager är underjäst och lagrad väldigt länge. En lager jäser man i plus tio
grader medan en ale ska jäsa i 20 grader och det är lättare för oss att hitta bra jäst som jäser i den temperaturen, berättar Mattias.
De har under sin relativt korta tid som bryggerimästare fått stor kunskap om hur öl framställs. Att dricka ett glas öl till maten har fått en helt ny innebörd nu när de vet hur den är uppbyggd.

Artikelbild

| Mattias och Joakim brygger öl på fritiden i Bottenvikens Nanobryggeri.

Vad har ni för drömmar?

Mattias:
– Det hade ju varit väldigt roligt att se sin egen öl i en kran på någon av
krogarna i stan.
Joakim:
– Eller bara sätta sig på någon av
restaurangerna och äta en bit mat och dricka en öl som är från Luleå som vi på något sätt varit involverade i.

Artikelbild

| Mattias och Joakim brygger öl på fritiden i Bottenvikens Nanobryggeri.

Kommer ni att satsa på att bli större?

Joakim:
– Om vi tar ett till steg med det här och så innebär det att man kliver in i en djungel av regler och tillstånd. Vi vet inte vad som händer i framtiden, just nu trivs vi med det där.
Mattias:
– En större satsning skulle också innebära att vi måste hitta större lokaler och större grejer.

DET ÄR DAGS ATT börja laka ur sockerämnena. Mattias startar spisfläkten och Joakim börjar värma vatten i två vattenkokare för att skynda på produktionen. Ett gammalt problem presenterar sig igen.
Automatsäkringen löser ut eftersom belastningen blir för hård.
Det är en helt normal bryggdag för bryggmästare Bergström och Nilsson.
Två killar som vet vad de dricker när de dricker öl.