I tre års tid har rovdjursforskaren Peter Segerström följt björnens predation i två av länets skogssamebyar, Udtja och Gällivare. Syftet var att se hur många renkalvar som dödades av björn, allt enligt ett regeringsuppdrag.

I dagsläget betalas ersättning för björnens jakt utifrån samebyns areal utan någon koppling till hur många björnar det finns i området.

Enligt Peter Segerström ligger ersättningen långt under de faktiska kostnaderna.

Artikelbild

| Peter Segerström.

- Det stora svinnet gör att rennäringen helst vill ta bort alla björnar, säger Peter Segerström.

Ett flertal viktiga uppgifter har framkommit i björnprojektet då de studerat björnens framfart med hjälp av sändare på både björn och ren. Däribland att den större delen av björnens jakt på renkalv sker under en och samma period, vilket inte är samma bild som de fått av näringens företrädare.

- Enligt dem är det ett problem hela tiden.

Stor variation
Det är även en stor variation på predationen från år till år samt mellan de olika individerna. En björnhona med ettåriga ungar tar kalvar medan en hona med årsungar ligger kvar i ide tills kalvningen är över.

Artikelbild

| DÖD KALV. Lars-Thomas Persson från Gällivare skogssameby dokumenterar en björndödad renkalv strax utanför Nattavaara 2012.Foto: Jens Karlsson/SLU

Hannarna har oftast redan ätit upp sig när kalvningen börjar och är då inte lika hungriga.

- Tiden då björnen jagar som mest är i början av kalvningen. Tillgången på lättfångad föda är som bäst då med en massa små kalvar som inte klarar av att ta sig undan. I takt med att kalven blir snabbare kommer den också undan björnen som i sin tur fångar allt färre.

Ingen absolut sanning
Om än björnprojektet visat på unikt material är siffrorna som beräkningarna gjorts utifrån ingen absolut sanning. Så för att få fram mer information går projektet vidare.

Härnäst ska renarna under några år kalva i hägn för att se hur mycket förlusterna i barmarksperioden minskar om björnen stängs ute.

- Det kan ju hända att många kalvar ändå dör, björnen kanske jagar mer när kalvarna kommer ut för att de varit borta i maj. Kanske små kalvar som annars skulle ha blivit tagna i maj blir tagna i juni i stället.

Vidare ska björnprojektet också försöka se i vilken grad björnens predation är kompensatorisk eller alternativ.

- Om 30 procent av kalvarna dör ändå, utan björn, och 50 procent av kalvarna dör när det finns björn - då kanske vi skattebetalare bara ska stå för 20 procent och renägarna själva för 30 procent eftersom det är en naturlig dödlighet, säger Segerström.

Ren- och björnstudien är ett samarbete mellan Viltskadecenter (SLU) Skandinaviska björnprojektet och Udtja skogssamebyar.