Metylfenidat är den aktiva substansen i exempelvis Ritalin och Concerta, två mediciner som förskrivs till tusentals svenska barn och ungdomar för behandling av adhd.

Men om och i så fall hur denna medicinering påverkar hjärnan på längre sikt är det ingen som vet.

I tidigare studier har man på statistisk väg försökt att kontrollera effekterna av denna medicinering. Det här är den första studien där vi undersöker obehandlade patienter, vilket – naturligtvis – är helt avgörande för att ta reda på hur medicineringen påverkar en hjärna under utveckling, säger en av författarna bakom den aktuella studien, Liesbeth Reneman vid Universiteit van Amsterdam till tidskriften Radiology där studien publiceras.

Sköter kommunikationen

För att ta reda på mer rekryterade Reneman och hennes kollegor 50 pojkar och 49 unga vuxna med diagnostiserad adhd, men som ännu inte hade börjat medicinera med metylfenidat.

Patienterna fick sedan antingen metylfenidat eller verkningslös placebo i 16 veckor, samtidigt som deras hjärnor undersöktes med en magnetkamera i början och i slutet av undersökningsperioden.

Med hjälp av tekniken DTI (diffusion tensor imaging) undersöktes hjärnans vita substans, det vill säga den del av hjärnan som ligger innanför hjärnbarken och som sköter kommunikationen mellan hjärnbarkens nervceller.

"Övervägas noggrant"

Efter fyra månader syntes tydliga förändringar i den vita substansen avseende dessa parametrar hos medicinerande pojkar, men inte hos dito vuxna.

Resultaten visar att adhd-medicinering kan ha olika effekter på strukturen av en hjärna under utveckling. Hos vuxna män med adhd och hos både män och pojkar som fick placebo syntes dock inte dessa förändringar, vilket tyder på att effekten av metylfenidat på hjärnans vita substans är beroende av patienternas ålder, säger Reneman.

Om och i så fall vilken påverkan dessa förändringar har på patienterna på längre sikt vet ännu inte forskarna, men de konstaterar att regleringen vilka som får denna typ av mediciner bör bli tuffare.

Användandet av adhd-mediciner bland barn måste övervägas noggrant till dess att vi vet mer om de långsiktiga effekterna, säger Reneman.

Effektiv behandling

Karl Mikael Kälkner på Läkemedelsverket säger att det är för tidigt att säga om de förändringar som studien ser är ett problem.

Bara för att man ser en förändring kan man inte säga om det är bra eller dåligt.
Det kan vara en förväntat behandlingseffekt man har sett, fortsätter han.

Han anser också att man redan är restriktiv med att ge adhd-mediciner.

Rekommendationerna är att man ska ha provat icke-farmakologiska behandlingarna först, alltifrån en strukturerad miljö, att man rör på sig och att man har pauser i sin inlärning, säger Karl Mikael Kälkner.

Stor ökning

Men antalet barn och unga som får medicin mot adhd har ökat kraftigt de senaste åren. 2006 fick knappt 10 000 barn mellan 0-19 år behandling med centralstimulantia, 2018 var siffran drygt 50 000.

Sett till antalet patienter per 1 000 invånare i samma åldersgrupp har antalet ökat från 4,44 patienter 2006 till 21,57 patienter 2018, enligt siffror från Socialstyrelsen.

Även om ökningen kan te sig dramatisk är nivåerna i dag ganska rimliga, säger Peter Salmi på Socialstyrelsen.
Det har kommit en större allmän medvetenhet om adhd och det har gått snabbt. Det är den utvecklingen som har lett till den snabba ökningen. Det är inte så att adhd har ökat i samhället, den anses vara konstant. Det är ett mörkertal som nu kommer fram, säger han.