De senaste 6–7 åren har arbetslösheten i takt med högkonjunkturen totalt sett sjunkit stadigt och relativt kraftfullt. Men det gäller inte de med någon form av funktionsnedsättning, tvärtom har den stigit och ligger en bit över tio procent. Och när nu Arbetsförmedlingen tvingats dra i nödbromsen drabbar det de mest utsatta på arbetsmarknaden.

När beskedet kom om nedskärningar blev jag oroad från första stund, säger Rasmus Isaksson, ordförande för DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet).

Sänkta prognoser

Exakt hur det ser ut finns det inte färsk statistik för.

Jag kan bara föreställa mig, det blir inte bättre i alla fall, säger Rasmus Isaksson.

Men Arbetsförmedlingens siffror ger ändå en bild av hur personalkaoset slår. Myndigheten har tydligt deklarerat att man går på knäna och i stort sett inte klarar av mer än det nödvändigaste, att följa lagen och betala ut bidrag, vilket medfört att hjälp och stöd till de arbetslösa blivit lidande.

Mellan juli och oktober har AF skrivit ner prognosen med 400 personer för hur många med funktionshinder som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. I snitt landar antalet på 73 700 i år, vilket visserligen är 200 fler än i fjol.

Prognosen för funktionsnedsatta personer med lönebidrag har också skrivits ner en aning, med 100 personer. Ytterligare 400 färre än tidigare prognos, kommer att få så kallat lönebidrag för trygghet respektive utveckling.

Viktig funktion

Dessutom har Arbetsförmedlingen tappat många så kallade Sius-konsulenter, som ger individuellt stöd till personer med funktionsnedsättning. Många har AF flyttat på till annan verksamhet, eller så har de blivit uppsagda eller slutat självmant, enligt AF:s utgiftsrapport till regeringen som släpptes härom veckan.

De har en viktig funktion, en klar nackdel om man drar ner där, säger Rasmus Isaksson.

Totalt går ändå AF över budget för anslaget lönebidrag, bland annat som en följd av stigande kostnader för handledararvode.