Sunderby sjukhus har anmält boendet till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, då vårdpersonal enligt journalanteckningarna konstaterade att Vieno Nilsson hade blivit utsatt för vanvård. Utredningen pågår fortfarande. Nyligen anmälde även dottern Ewa Nilsson tillsammans med flera andra anhöriga till mamman händelserna till IVO. Vieno Nilsson var svårt sjuk i Alzheimers och Parkinsons sjukdom. I åtta års tid hade hon bott på vård- och omsorgsboendet Ängsgården i Luleå. Några incidenter hade inträffat tidigare, bland annat upptäckte Ewa Nilsson att hennes mamma var mycket smutsig vid något tillfälle och att använda blöjor hade lämnats kvar på hennes toalett några gånger.
Natten mellan den 1 och den 2 september i fjol fick Ewa Nilsson ett telefonsamtal från en sjuksköterska som Ängsgårdens personal hade kontaktat.
– Sköterskan hade beställt en sjuktransport till mamma, då hennes allmäntillstånd hade försämrats mycket.
Åsynen av mamman blev en chock för Ewa Nilsson och för hennes dotter som också var på plats. Vieno Nilsson hade rester av brunfärgade kräkningar i mungiporna och enligt Ewa Nilsson verkade hon ha mycket ont. Magen var uppsvälld och öm. På sjukhuset kom nästa chock. Personalen som tog hand om Vieno Nilsson konstaterade att hennes underliv var vanvårdat, något som tydligt står i journalanteckningarna. Hon var inte ordentligt tvättad, hon hade sår, fasttorkad avföring i slidan, rodnande ljumskar, svampinfektion och inflammation i hårsäckarna. Hon hade svåra smärtor och rengöringen av henne krävde flera personer som fick använda antibakteriella svampar som används vid operationer
– Vid den här tiden var mamma så sjuk i sin Alzheimer att hon inte kunde meddela sig. Hon var så väldigt sårbar. Jag känner sådan ilska, vi som litade på personalen på boendet, säger
Ewa Nilsson.
När Vieno Nilsson kom in på akuten hade hon inte haft någon avföring på minst sex dagar, enligt dottern.
– De satte ned en slang i hennes mage på akuten och hon kräktes upp avföring. Det gjorde hon i en veckas tid. Det var helt fruktansvärt.
Vieno Nilsson hade även inflammation i gallan och lungorna var påverkade. Den 4 oktober avled hon. Om det som hade hänt med henne påskyndade hennes död vet inte Ewa Nilsson, men hon konstaterar att hennes mamma måste ha lidit enormt mycket. Det hon och övriga anhöriga inte kan förstå, är att ingen i personalen slog larm, trots att många anställda borde ha kommit och gått under de olika arbetsskiften på boendet och sett hur det stod till.
– Jag fick höra att min mamma var ”mycket svår” att vårda, att hon var så stel på grund av sin Parkinson att det var svårt att tvätta henne. Det skulle ha varit orsaken till vanvården.
Ewa Nilsson, som själv har vårdat Parkinsonsjuka, avfärdar den förklaringen som rent struntprat.
Hon hoppas att IVO:s utredning kan visa att personalen har brustit när det gäller omvårdnaden av mamman och att familjen genom att träda fram och berätta kan förhindra att andra drabbas som hennes mamma gjorde. Vieno Nilsson var, innan hon blev sjuk, en temperamentsfull kvinna.
– Mamma hade varit så arg, så arg om hon hade förstått vad som hände henne. Hon blev utsatt för ett övergrepp, det känns som om hennes slut blev skändat.