"Kan inte bekräfta vanvård"

Vieno Nilsson var vanvårdad, enligt sjukhuspersonalen som tog hand om henne. Men Luleå kommun gjorde ingen egen anmälan."Jag kan inte bekräfta att hon blev vanvårdad", säger områdeschef Ann-Christin Lahti.

Bedömningsfråga. Områdeschefen menar att det är sjukhuspersonalens bedömning att Vieno Nilssons underliv var vanvårdat och någon anmälan enligt Lex Sarah har kommunen inte gjort.

Bedömningsfråga. Områdeschefen menar att det är sjukhuspersonalens bedömning att Vieno Nilssons underliv var vanvårdat och någon anmälan enligt Lex Sarah har kommunen inte gjort.

Foto: Illustration: Maria Lindgren

ÄLDREVÅRD2017-01-21 05:00

Med anledning av att Sunderby sjukhus anmälde Ängsgården när det gäller fallet med Vieno Nilsson, gjorde kommunen en utredning. Utredningen landade på områdeschef Ann-Christin Lahtis bord i förra veckan. Utifrån den går det inte att konstatera någon vanvård, menar hon.

Hur kan det då komma sig att det står i journalen från Sunderby sjukhus?

– Det är ju något en sjuksköterska har skrivit och det måste ju stå för henne då. Det är ju hennes bedömning.

Enligt Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska en vårdgivare eller huvudman, i detta fall Luleå kommun, anmäla sig själv vid misstänkta missförhållanden eller om det har uppstått en vårdskada. Det har inte gjorts i det här fallet.

Varför har ni inte gjort någon egen anmälan?

– Vi gör en anmälan om vi bedömer att det är så allvarligt att det ska bli en Lex Sarah-anmälan (se faktaruta).

Ni anser inte att det som hände Vieno Nilsson var tillräckligt allvarligt?

– Nej, det är den bedömningen vi har gjort.

Men det står ju i hennes journal att hon hade infektioner i underlivet, inflammation i hårsäckarna. Det står "vanvårdat underliv". Hur kan det inte bedömas som tillräckligt allvarligt?

– Jag kan aldrig kommentera ett enskilt fall så här.

Med anledning av att Vieno Nilssons anhöriga har gjort en anmälan till IVO har socialförvaltningen i Luleå kommun ombetts att besvara frågor till myndigheten. Ann-Christin Lahti påpekar att hon inte vill uttala sig om fallet innan resultatet av IVO:s utredning av ärendet är klart.

– Det är jättetråkigt att anhöriga känner sig så missnöjda och otrygga med den vård och omsorg som vi har gett. Men genom att de har vänt sig till IVO får vi en ny chans att gå in och se vad det kan bero på, om vi hade kunna göra någonting annorlunda.

– Varje gång något sådant här händer hamnar vi i en förtroendesvacka, förtroendet tappas för den verksamhet vi bedriver. Men vår målsättning är att ge en god vård och omsorg.

Det är ju inte bara anhöriga som hävdar att hon har vanvårdats, på sjukhuset gjordes ju också den bedömningen? Där måste det väl ändå finnas expertkunskaper när det gäller sådana här bedömningar?

– Jag kan inte svara på det, det måste landstinget göra.

De som hade hand om Vieno Nilsson på Ängsgården, hade de adekvat utbildning?

– På boendesidan har de allra flesta det, de är undersköterskor.

Gjorde ni några direkta insatser vid boendet när det här blev känt?

– Det enda vi konstaterade var att man måste bli bättre på att dokumentera.

Lex Sarah och Lex Maria

Vid misstanke om missförhållanden och påtagliga risker för dessa ska anställda genast rapportera det enligt regeln Lex Sarah till den som bedriver verksamheten, exempelvis en kommun.

Den som bedriver verksamheten ska utreda och undanröja missförhållande direkt.

Vid allvarliga missförhållanden ska vårdgivaren rapportera till IVO.

Vårdgivaren ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Denna regel kallas lex Maria.

Källa: Socialstyrelsen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!