Allt fler uttrar ? men åtgärder behövs

Norrbotten, och inte minst området längs Pite älv, har länge varit ett kärnområde för uttrar i Sverige. Det är också anledningen till att den första stora nationella utterkonferensen anordnas på Hotell Storforsen i Älvsbyn, av länsstyrelserna i Norrbotten och Jönköping tillsammans med Världsnaturfonden. På 1950?1960-talet sköts det omkring 1.500 uttrar per år i Sverige ? för att komma åt pälsen. Det var när jägarna upplevde att det blev allt svårare att hitta uttrarna som de första larmen om minskningen av populationen kom. En uppskattning är att det vid den tiden bör ha funnits 8.000?10.000 uttrar i Sverige, konstaterar biologen Mia Bisther, som är en av de medverkande föreläsarna på utterkonferensen i Storforsen och som också varit med under inventeringar som gjorts i Piteå älvdal.  ? Förutom jakten har miljögifterna, framför allt PCB som läckte ut i vattendragen och som uttrarna fick i sig genom fisk, varit ett hot, berättar hon när Kuriren får tag på henne på hennes mobiltelefon i skogen kring Storforsen ? just då hon håller på att söka utterspår. De största minskningarna av djurstammen skedde söderut ? medan uttrarna i Norrland klarade sig bättre. Återhämtning På 1980-talet uppskattades populationen i landet ha minskat till så pass lite som 500?1.000 uttrar.  ? I dag verkar uttern ha återhämtat sig och antalet uttrar ligger nu på uppskattningsvis 1.500?2.000, säger Mia Bisther, som bland annat berättar om den avel som Jägarförbundet drev vid Boda viltstation i Hälsingland och som följdes av återplanteringar. Allt är dock inte frid och fröjd.  ? Nej, det finns fortfarande mycket kvar att göra, säger Mia Bisther som av Naturvårdsverket haft i uppdrag att fullfölja det åtgärdsprogram som inleddes redan 1999.  ? Det har legat i en byrålåda sedan 2001 då det var klart, men nu har det dammats av och ska presenteras på konferensen, berättar hon. I åtgärdsprogrammet talas bland annat om vikten av att utöka beståndsövervakningen för att få bättre statistik, att fortsätta bygga trummor och liknande anordningar under broar för att uttrarna ska få en trafiksäker passage, att inte göra för stora minkfällor, eftersom det då är risk att också uttrar fastnar där samt att vara på sin vakt mot nya miljögifter. Nya miljögifter  ? Sedan PCB förbjöds på 1970-talet har det kommit nya miljögifter, som bland annat finns i tv-apparater, datorer och goretexmaterial. Vi tror också att det finns kvar PCB som läcker från olika byggnader, säger Mia Bisther. Mia Bisther konstaterar slutligen att många blandar samman utter med andra djur, till och med med bävrar, men för det mesta med mink, som är betydligt vanligare mårddjur.  ? Fast en utter är dubbelt så stor och har en ljus haklapp på halsen och mot buken, säger hon. jonas.hansson@kuriren.com 0911/911 92

Allt fler uttrar ? men åtgärder behövs

De svenska uttrarna blir allt fler, konstateras inför den första stora rikskonferensen om uttrar som på onsdagen inleds på Hotell Storforsen.Trots ökad population finns det behov av ett åtgärdsprogram och ett sådant kommer också att presenteras under konferensen.

De svenska uttrarna blir allt fler, konstateras inför den första stora rikskonferensen om uttrar som på onsdagen inleds på Hotell Storforsen.
Trots ökad population finns det behov av ett åtgärdsprogram och ett sådant kommer också att presenteras under konferensen.