De vågar satsa för framtiden

När Kuriren stod på den här gården för ett år sedan övervägde familjen Sandin satsningen. Huruvida den skulle bli av berodde på vilken framtid de såg.Svaret har rest sig mot himlen ovanför Norra Byn, utanför Älvsbyn. En investering på 8,7 miljoner kronor, om kalkylen håller, har inneburit ny lagård med lösdrift och strålande utsikt för koögon. Valde en rimlig väg
Vidare ny utrustning, renoveringsarbeten samt större utrymmen för foder och gödsel. Paret Sandin valde mjölkgrop och mjölkning via egen arbetskraft i stället för med robotar. Ann-Christin Sandin säger att paret valt en rimlig väg och inte i hög grad använt pengarna till dyr teknik. Paret har sökt investeringsstöd.Årsomsättningen beräknas öka från närmare tre miljoner kronor till fem-sex miljoner. När kalkylen gjordes räknade Sandins med en ersättning på 2,98 kronor per liter mjölk. Priset ligger högre. Dyrare har dieseln, elströmmen och konstgödseln blivit. Spannmålspriserna steg kraftigt för att sedan gå tillbaka.- Vi är tillbaka på ruta ett, summerar Magnus Sandin förutsättningarna efter alla svängningar.Nära betalar sig
Inte minst avgörande kommer framtida mjölkpriset att bli.- Jag tror på framtiden. Det kommer att finnas en marknad för närproducerat, vare sig det är ekologiskt eller inte, säger Magnus Sandin.När han jämför med mjölkproduktion i södra Sverige lägger han den nära konkurrensen från Danmark i vågskålen. Det finns också fördelar, att fylla en mjölktransport i Skåne låter sig göras redan över kort transportsträcka.- Här får du färdas långt för att få ihop en tankbil. Det måste finnas gårdar kvar inom rimliga avstånd så att du får en ihop en transport till rimlig kostnad. Vi har ju ändå kvar transporterna ut till butikerna, dit är detockså långa avstånd, konstaterar han.Gav upp
Inom Piteå kommun har Lars-Ivar Pettersson från Roknäs investerat i mjölkproduktion. Nu har han sålt till Jonny Långström. Lars-Ivar Pettersson sticker inte under stol med att han annars förmodligen tvingats klappa igen.- Det gick inte ihop för mig. Vi fick inte upp mjölkkproduktionen. Det fattades 1.500 liter per ko och år innan det började ge något, säger han.Halva Ersnäs putsas
I Luleå kommun har den sista mjölkkon lämnat Ersnäs, några kilometer från mejeriet i Bergnäset. För att kunna driva mjölkproduktion krävs sammanhållande marker. Det motverkades. I stället för mjölkproduktion blev det hästfarmar, och halva Ersnäs putsas med betesputsar utan att det ska bli något av resultatet, resonerar Lennart Blixt som drivit jordbruk med makan Marianne.- Vi har ingen jordbrukspolitik. Det finns inget progressivt tänkande utan man bara kontrollerar för att hitta fel i stället för att försöka utveckla jordbruket, säger Lennart Blixt.

De vågar satsa för framtiden

Ann-Christin och Magnus Sandin från Älvsbyn bygger ny lagård och 68 mjölkkor blir 122. Trots det minskar antalet mjölkkor i kommunen. - Nedläggningarna måste upphöra, och det snabbt. När vi blir tillräckligt få kan inte Norrmejerier bedriva verksamhet, säger Magnus Sandin.