– Jag är inte den förste i länet att gå på en nit, säger verksamhetschef Anna Kaltenegger.
Hälsocentralerna i Arvidsjaur och Arjeplog brottas sedan många år med brist på läkare.
Under 2014 genomförde Anna Kaltenegger sin första utlandsrekrytering. Två läkare hämtades från Rumänien. De kunde båda visa upp en svensk läkarlegitimation med specialistbevis i allmän medicin.
Kontakten till rekryteringsföretaget förmedlades av landstingets HR-avdelning. Avtalen innebar att läkarna skulle få sex månaders språkundervisning. Efter ett halvårs introduktion skulle parterna ta ställning till fortsatt tjänstgöring.
De rumänska läkarna arbetade under handledning av svenska stafettläkare, men sommaren 2015 fick läkaren i Arjeplog klartecken att ta sig an patienter på egen hand.
Det dröjde inte länge innan den medicinska rådgivaren slog larm. Först i det skedet genomfördes en kompetensutvärdering för att se om läkaren klarade sina arbetsuppgifter.
– Utvärderingen visade att med rätt stöd skulle han på sikt kunna bli en fungerande distriktsläkare, men Arjeplog är en liten hälsocentral med bara en anställd läkare. Vi hade inte tillräckligt med resurser för att hjälpa honom. I samråd beslutade vi att han skulle sluta, förklarar Anna Kaltenegger.
Även den andre rumänske läkaren valde att självmant avsluta sin anställning. Orsaken var bland annat svårigheter att lära sig svenska.
Den misslyckade rekryteringen hade en hög prislapp. Den kostade nästan två miljoner kronor.
– Det handlar inte bara om lön och sociala avgifter. Språkundervisning är väldigt kostsam. Sedan vill bemanningsföretaget också ha en avgift, berättar Anna Kaltenegger.
Vad gick snett?
– Jag skulle i dag göra kompetensutvärderingen på ett annat sätt. Jag skulle önska att man skulle få se doktorn tjänstgöra tillsammans med någon av våra läkare i någon månad innan man beslutar om att gå vidare. Jag skulle också gärna se att språket fanns på plats i ett tidigt skede.
Har du fått den hjälp du behövt från HR-avdelningen?
– Vi behöver utveckla gemensamma rutiner i landstinget så att vi underviker fallgroparna. Jag har samtalat med mina kollegor runt om i länet. Många har gått på liknande nitar. En stor organisation som landstinget borde kunna arbeta fram en tydlig manual.
Ulrika Sundquist, ansvarig HR-direktör, betonar att under hösten 2015 har landstinget förbättrat sina rutiner för utlandsrekrytering.
– Som arbetsgivare ansvarar landstinget för att bedöma den reella kompetensen på sina rekryteringar. Av vad jag förstår har det inte fungerat fullt ut i det här fallet, säger Ulrika Sundqvist.