Det är i en paus när jaktmålet ännu en gång tas upp i Luleå tingsrätt som samebyns ordförande ger sin version av det som hänt. Han inleder med att förklara att brottsmisstankarna inneburit en hotbild mot honom.
– Det har varit dödshot och annat. Jag har många kollegor som har blivit utsatta, säger han.
Som vi i flera publiceringar har berättat är upprinnelsen åtalet skyddsjakt på björn i en sameby någonstans i Norrbotten.
Påståendet från åklagarsidan är att två björnar fälls vid två separata tillfällen i maj 2019 – utan att de villkor som inryms i skyddsjakten följs.
Jakten har bland annat skett med otillåten hjälp av motordrivet fordon, hävdar kammaråklagare Christer B Jarlås.
Jakten har också skett på ett sätt som utsatt björnen för onödigt lidande.
I utredningen finns uppgifter om att en av björnarna jagats med skoter utför ett stup.
Fyra män står inför rätta misstänkta för två fall av grovt jaktbrott. Rättegången inleds efter att målet skjutits upp ett år när åklagaren tvingades komplettera bevisningen.
Men hela målet hade kunnat undvikas om länsstyrelsens jaktbevakare gjort sitt, hävdar samebyns ordförande.
Vid de två skyddsjakterna på björn fanns naturbevakare från länsstyrelsen på plats när björnarna spårades. När jakten skulle inledas, då hoppade de i stället in i bilen och lämnade området.
– De hade i stället kunnat se hur jakten gick till och då hade det inte varit några problem. Jag tror det var order uppifrån, säger han.
Men varför skulle de ge såna order?
– Fråga dom. Jag har inte en aning.
I stället för att följa skyddsjakten och bli varse om att allting genomfördes i enlighet med regelverket, tas händelserna upp i Luleå tingsrätt – fyra och ett halvt år senare, konstaterar han.
– Jag menar, då hade det inte varit något snack. Det hade varit ganska enkelt.
Det allt hårdare trycket från rovdjuren i kombination med den rättsliga processen har slagit oerhört hårt mot de fyra männen, menar han.
Inkomsterna från älgjakten finns inte längre i och med att licenserna är indragna och vapnen fortfarande är i beslag.
– Det har slagit enormt hårt och många går till psykolog än. Vi har inte kunna sköta vårat jobb. När järven har tagit ut kalvar ur hjorden så har jag inte kunnat göra något, säger samebyns ordförande.
En annan del är hjälplösheten.
– På järnvägen och på vägar har man sett djur på tre ben, och man kan inte göra något.
I dag tar björn, varg, lo, djärv och örn uppemot 70 procent av alla kalvar, menar han.
– Vi kan nästan inte göra något slaktuttag och rovdjurstrycket har blivit enormt. Vi slaktade kring 1200 renar i vår by på 1990-talet. Nu är vi nere på under... Ja, ifjol tog vi inte mer än 300 slaktdjur. Det är en enorm skillnad, säger samebyns ordförande och fortsätter:
– Vi går på knäna.
Christer B Jarlås beskrev målet inledningsvis i sin sakframställning:
– I stort handlar det här målet om ganska enkla saker. Länsstyrelsen har fått en ansökan om skyddsjakt och i det här fallet har de här personerna valt att inte följa villkoren. Hade de gjort det, då hade vi inte suttit här i dag, säger Jarlås.
De åtalade männen förnekar brott.
Rättegången fortsätter på onsdagen med vittnesförhör.