Det gĂ„r fort nĂ€r bilarna passerar busshĂ„llplatsen i byn BjurstrĂ€sk, lĂ€ngs vĂ€g 94 mellan Alvik och Ălvsbyn. Flera av barnen ska varje skoldag passera den trafikerade vĂ€gen eller gĂ„ en flera hundra meter lĂ„ng strĂ€cka lĂ€ngs den.
â Det Ă€r lĂ€skigt nĂ€r det kommer snabba bilar och speciellt nĂ€r det kommer lastbilar. DĂ„ Ă€r jag rĂ€dd. Ibland hoppar jag över staketet, sĂ€ger Ivar Stridsman.
â Man Ă€r rĂ€dd för barnens liv. En del förĂ€ldrar skjutsar sina barn till och frĂ„n busshĂ„llplatsen, men alla har inte möjlighet till det. SĂ„ det Ă€r obehagligt och man Ă€r rĂ€dd, sĂ€ger Signe Stridsman, mamma till Ivar och Sigrid.
NTF gjorde 2009 en undersökning som visade att det passerade i snitt 11 000 fordon i veckan och att snitthastigheten var 127 kilometer i timmen, berÀttar Carina Gustavsson, som har tvÄ barn som gÄr till och frÄn busshÄllplatserna.
â Det Ă€r 14 Ă„r sedan och trafiken har inte minskat utan den har ökat och det gĂ„r Ă€nnu fortare. SĂ„ det Ă€r en fara för barnens liv, sĂ€ger Signe Stridsman.
NÀr mörkret faller pÄ sÄ blir problemen Àn större berÀttar förÀldrarna.
â Det Ă€r 200 meter mellan gatlysena sĂ„ barnen syns inte för att det Ă€r för mörkt, sĂ€ger Maria Vikström, som har tvĂ„ barn som gĂ„r pĂ„ vĂ€gen.
Maria Vikströms dotter Nelly Àr 10 Är och gÄr i fyran. Hon har en ryggmÀrgsskada som gör det extra riskfyllt.
â Hon ramlar ofta och har ramlat bĂ„de med sparkcykel och cykel, men Ă€ven utan. Det Ă€r dĂ„ligt underhĂ„ll, eller inget underhĂ„ll alls dĂ€r de kan gĂ„. Det Ă€r jĂ€ttelĂ€tt att hon ramlar ut i vĂ€gbanan. Det har hĂ€nt att det kommit bilar nĂ€r hon ramlat. SĂ„ innan det hĂ€nder henne, eller nĂ„gon annan, sĂ„ mĂ„ste situationen hĂ€r Ă€ndras, sĂ€ger Maria Vikström.
Erik Stenlund som Àr ÄtgÀrdsplanerare vid Trafikverket berÀttar att han besökte platsen för tvÄ veckor sedan.
â Vi försöker etablera kameror dĂ€r. I ett första skede har vi fĂ„tt dyra elofferter, sĂ„ vi har valt att flytta den ena tilltĂ€nkta kameran ungefĂ€r 75 meter. Den andra tilltĂ€nkta kameran, i riktning mot LuleĂ„, har vi inte kunnat flytta utan dĂ€r för vi en dialog om att fĂ„ bygga den trots att elofferten Ă€r dyr, sĂ€ger Erik Stenlund.
Var kamerorna ska placeras bestÀms pÄ regional nivÄ av Trafikverket, men det slutliga beslutet att bygga beslutas och upphandlas övergripande över hela landet av Trafikverket nationellt. Det skulle kunna innebÀra att endast den ena kameran byggs.
â För kameran som vi flyttat sĂ„ bedömer jag risken som lĂ„g att den inte byggs, men den med den dyrare elofferten, dĂ€r bedömer jag att det Ă€r en 50/50 risk.
Planen var att kamerorna i BjurstrÀsk skulle byggts den hÀr sommaren samtidigt med de andra kameror som byggs lÀngs vÀg 94. Nu har problemen med elofferterna fördröjt byggandet och kamerorna kommer inte att vara i drift förrÀn tidigast sommaren 2025. Bygg- och projekteringsprocessen tar ungefÀr tvÄ Är.
FörÀldrarna i BjurstrÀsk krÀver Àven att hastigheten sÀnks pÄ strÀckan, nÄgot som lÀnsstyrelsen beslutar om.
â Det verkar ha funnits en ansökan om sĂ€nkt hastighet 2011, men sedan dess har det inte kommit in nĂ„gon, sĂ€ger Lisa Johansson, handlĂ€ggare pĂ„ lĂ€nsstyrelsens rĂ€ttsenhet.
SÄ om förÀldrarna skickar in ett förslag om en lokal trafikföreskrift om sÀnkt hastighet sÄ kommer frÄgan upp pÄ bordet?
â Ja, dĂ„ aktualiseras frĂ„gan, om nu inte Trafikverket föreslĂ„r en hastighetssĂ€nkning pĂ„ eget initiativ, sĂ€ger Lisa Johansson.