HÀr trÀngs barn pÄ landsvÀgen med fartdÄrar

InklÀmda mellan bilar som kör fort och ett vÀgrÀcke gÄr barnen i BjurstrÀsk varje dag pÄ sin vÀg till busshÄllplatsen. "NÀr lastbilarna kommer fÄr man en ilning genom kroppen", sÀger Ivar Stridsman som Àr ett av barnen.

Nelly Vikström Àr 10 Är och gÄr i fyran. Hon har en ryggmÀrgsskada som gör att hon ibland ramlar nÀr hon ska gÄ lÀngs vÀgen till busshÄllplatsen.

Nelly Vikström Àr 10 Är och gÄr i fyran. Hon har en ryggmÀrgsskada som gör att hon ibland ramlar nÀr hon ska gÄ lÀngs vÀgen till busshÄllplatsen.

Foto: Reino Jillker

BjurstrÀsk2023-09-27 05:00

Det gĂ„r fort nĂ€r bilarna passerar busshĂ„llplatsen i byn BjurstrĂ€sk, lĂ€ngs vĂ€g 94 mellan Alvik och Älvsbyn. Flera av barnen ska varje skoldag passera den trafikerade vĂ€gen eller gĂ„ en flera hundra meter lĂ„ng strĂ€cka lĂ€ngs den.

– Det Ă€r lĂ€skigt nĂ€r det kommer snabba bilar och speciellt nĂ€r det kommer lastbilar. DĂ„ Ă€r jag rĂ€dd. Ibland hoppar jag över staketet, sĂ€ger Ivar Stridsman.

– Man Ă€r rĂ€dd för barnens liv. En del förĂ€ldrar skjutsar sina barn till och frĂ„n busshĂ„llplatsen, men alla har inte möjlighet till det. SĂ„ det Ă€r obehagligt och man Ă€r rĂ€dd, sĂ€ger Signe Stridsman, mamma till Ivar och Sigrid.

HÀr lÀngs vÀgen gÄr Signe Stridsmans tvÄ barn, Sigrid och Ivar  pÄ vÀg till busshÄllplatsen. En 90-vÀg som hÀr fÄr fri sikt och som inbjuder till omkörningar.
HÀr lÀngs vÀgen gÄr Signe Stridsmans tvÄ barn, Sigrid och Ivar pÄ vÀg till busshÄllplatsen. En 90-vÀg som hÀr fÄr fri sikt och som inbjuder till omkörningar.

NTF gjorde 2009 en undersökning som visade att det passerade i snitt 11 000 fordon i veckan och att snitthastigheten var 127 kilometer i timmen, berĂ€ttar Carina Gustavsson, som har tvĂ„ barn som gĂ„r till och frĂ„n busshĂ„llplatserna.

– Det Ă€r 14 Ă„r sedan och trafiken har inte minskat utan den har ökat och det gĂ„r Ă€nnu fortare. SĂ„ det Ă€r en fara för barnens liv, sĂ€ger Signe Stridsman.

Signe Stridsman, mamma till tvÄ barn, som Àr en av förÀldrarna som tagit strid för att fÄ en sÀkrare skolvÀg för sina barn.
Signe Stridsman, mamma till tvÄ barn, som Àr en av förÀldrarna som tagit strid för att fÄ en sÀkrare skolvÀg för sina barn.

NÀr mörkret faller pÄ sÄ blir problemen Àn större berÀttar förÀldrarna.

– Det Ă€r 200 meter mellan gatlysena sĂ„ barnen syns inte för att det Ă€r för mörkt, sĂ€ger Maria Vikström, som har tvĂ„ barn som gĂ„r pĂ„ vĂ€gen.

Martin Gustavsson till vÀnster. Syskonen Nelly, 10, och Vincent, 11, tillsammans med mamma Maria Vikström. HÀr ska barnen korsa vÀgen för att ta sig till busskuren och skolbussen.
Martin Gustavsson till vÀnster. Syskonen Nelly, 10, och Vincent, 11, tillsammans med mamma Maria Vikström. HÀr ska barnen korsa vÀgen för att ta sig till busskuren och skolbussen.

Maria Vikströms dotter Nelly Àr 10 Är och gÄr i fyran. Hon har en ryggmÀrgsskada som gör det extra riskfyllt.

– Hon ramlar ofta och har ramlat bĂ„de med sparkcykel och cykel, men Ă€ven utan. Det Ă€r dĂ„ligt underhĂ„ll, eller inget underhĂ„ll alls dĂ€r de kan gĂ„. Det Ă€r jĂ€ttelĂ€tt att hon ramlar ut i vĂ€gbanan. Det har hĂ€nt att det kommit bilar nĂ€r hon ramlat. SĂ„ innan det hĂ€nder henne, eller nĂ„gon annan, sĂ„ mĂ„ste situationen hĂ€r Ă€ndras, sĂ€ger Maria Vikström.

"Regeln till barnen Àr att de ska ringa nÀr de kommit hem, sÄ jag vet att de kommit hem", sÀger Carina Gustavsson som Àr en av de oroliga förÀldrarna.
"Regeln till barnen Àr att de ska ringa nÀr de kommit hem, sÄ jag vet att de kommit hem", sÀger Carina Gustavsson som Àr en av de oroliga förÀldrarna.

Erik Stenlund som Àr ÄtgÀrdsplanerare vid Trafikverket berÀttar att han besökte platsen för tvÄ veckor sedan.

– Vi försöker etablera kameror dĂ€r. I ett första skede har vi fĂ„tt dyra elofferter, sĂ„ vi har valt att flytta den ena tilltĂ€nkta kameran ungefĂ€r 75 meter. Den andra tilltĂ€nkta kameran, i riktning mot LuleĂ„, har vi inte kunnat flytta utan dĂ€r för vi en dialog om att fĂ„ bygga den trots att elofferten Ă€r dyr, sĂ€ger Erik Stenlund.

Var kamerorna ska placeras bestÀms pÄ regional nivÄ av Trafikverket, men det slutliga beslutet att bygga beslutas och upphandlas övergripande över hela landet av Trafikverket nationellt. Det skulle kunna innebÀra att endast den ena kameran byggs.

– För kameran som vi flyttat sĂ„ bedömer jag risken som lĂ„g att den inte byggs, men den med den dyrare elofferten, dĂ€r bedömer jag att det Ă€r en 50/50 risk.

Planen var att kamerorna i BjurstrÀsk skulle byggts den hÀr sommaren samtidigt med de andra kameror som byggs lÀngs vÀg 94. Nu har problemen med elofferterna fördröjt byggandet och kamerorna kommer inte att vara i drift förrÀn tidigast sommaren 2025. Bygg- och projekteringsprocessen tar ungefÀr tvÄ Är.

"Det finns 17 barn i byn som nyttjar skolbussen, eller ska göra det sÄ smÄningom", sÀger Signe Stridsman, som Àr en av de som kÀnner oro över den snabba trafiken.
"Det finns 17 barn i byn som nyttjar skolbussen, eller ska göra det sÄ smÄningom", sÀger Signe Stridsman, som Àr en av de som kÀnner oro över den snabba trafiken.

FörÀldrarna i BjurstrÀsk krÀver Àven att hastigheten sÀnks pÄ strÀckan, nÄgot som lÀnsstyrelsen beslutar om.

– Det verkar ha funnits en ansökan om sĂ€nkt hastighet 2011, men sedan dess har det inte kommit in nĂ„gon, sĂ€ger Lisa Johansson, handlĂ€ggare pĂ„ lĂ€nsstyrelsens rĂ€ttsenhet.

SÄ om förÀldrarna skickar in ett förslag om en lokal trafikföreskrift om sÀnkt hastighet sÄ kommer frÄgan upp pÄ bordet?

– Ja, dĂ„ aktualiseras frĂ„gan, om nu inte Trafikverket föreslĂ„r en hastighetssĂ€nkning pĂ„ eget initiativ, sĂ€ger Lisa Johansson.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!