93-årige Ljung återsåg garnisonen

Lars Ljung har nått en imponerande hög ålder. Ändå står han rak i ryggen och betraktar uppställningarna av värnpliktiga inne på regementsområdet. Han var en av många anhöriga som besökte Bodens garnison under helgen. Hans barnbarn Erik Bohman gör värnplikten vid artilleriregementet, A 9. För Lars Ljung blev det ett återseende av Boden för första gången sedan 1943. Då låg han nämligen inkallad vid dåvarande ingenjörsbataljonen.
- Vi lärde oss att förstöra broar, järnvägar och sådant där. Det finns ingen likhet mellan den tidens värnplikt och dagens, tycker han och konstaterar med ett leende att det verkar vara betydligt lugnare i dag.
På hans tid fanns det få fordon inom försvaret, man använde sig av hästar, skidor och muskelkraft. Det bilar som fanns gick på gengas och ingen ville köra dem, minns Lars Ljung. Men han har goda minnen från tiden i Boden, även om det var en del slit.
- Mig gjorde det ingen skada, det fanns dem som inte klarade det lika bra. Vi kom hit mitt i vintern och en del kunde inte ens åka skidor. När vi skulle bege oss hem till vår barack en kväll försvann halva styrkan, de orkade inte åka hem.

Trötta skidåkare
Det blev nödvändigt att skicka ut en sökpatrull som fick leta rätt på de trötta skidåkarna och hjälpa dem hem. Lars Ljung och hans kamrater var inkvarterade i en barack vid Slumpberget.
- Vi var inhysta där och hade självhushållning. Men vi fick marschera hit till regementsområdet, vi gick vakt här.
Lars Ljung säger att han och hans kamrater aldrig kände någon rädsla för att de skulle bli tvungna att gå ut i strid, trots det rådande läget i Finland och övriga Europa.
- Kanske var de som var inkallade närmare gränsen mer rädda, funderar han.
Hans barnbarn Erik Bohman bor också i Eriknäs, som ligger i närheten av Bollnäs och brukade innan han ryckte in träffa morfar så gott som dagligen, eftersom de bor alldeles nära varandra. Men i lördags var han glad att se sina föräldrar och morfar Lars, eftersom det inte blir lika ofta som annars. Nåja, ganska ofta blir det ändå.

Inte lika tufft
- Vi reser hem nästan varje helg, säger Erik Bohman.
- Ja, då får ni väl droska hem från stationen, på Kronans bekostnad, skojar Lars Ljung.
Erik Bohman håller med sin morfar, lumpen är antagligen inte lika tuff i dag som förr i världen. Erik trivs bra på A 9, där han ryckte in den 8 augusti.
- Ja, det är bra här.
Sedan konstaterar han att han och hans kamrater möjligen har det lättare än värnpliktiga inom andra enheter. Men han inser nästan genast att ett sådant påstående kan leda till hårdare arbetsbelastning framöver.
Lars Ljung passade på att leva riktigt militärliv under helgen, han övernattade på logementet.
- Det går bra, det, slår 93-åringen fast.