Han jobbar som säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) och var en av föreläsarna.
– Visst en del av filmen var fejk, men expeditionen var verklig. Effekten av ryssarnas expedition var att alla andra arktisstater reagerade så också Sverige.Artur Chilingarov, stor i ryska arktissammanhang, uttalade att Ryssland gjorde anspråk på Nordpolen för Rysslands räkning, säger Niklas Granholm.
Det är i dag 13 procent respektive 30 procent av de globala olje-och gasfyndigheterna som enligt US Geological Survey finns i Arktis. I takt med att klimatet värms upp räknar man med att fyndigheterna dessutom ska bli lättare åtkomliga och många är intresserade av att komma åt dem.
Det nya Arktis drivs av klimatförändringar som leder till att isen smälter till havs och på land. Enligt Granholm så handlar det väldigt mycket om att man fattar rätt beslut och tittar på Arktis från flera olika perspektiv samtidigt.
– Det är en växelverkan mellan flera strategiska faktorer som förändras och gör det samtidigt. Man får isavsmältningar och intresse för utökad internationell sjöfart genom nya transoceana farleder, sedan är det energiutvinning och även Arktis militärstrategiska roll påverkas. Dessa faktorer kan växelverka på olika sätt som kan vara omöjligt att förutse. De kan både ta ut varandra men även förstärka varandra som vi inte kan se nu.
Enligt Förenta Nationernas havsrättskonvention från 1982 har kustländerna rätt att sträcka ut sin territoriala gräns (som är 12 sjömil) med en ekonomisk zon som gäller fiske och bottenrättigheter på ytterligare 200 sjömil. Runt Norra ishavet är det Ryssland (som har nästan halva omkretsen), Norge, Danmark (genom Grönland), Kanada och USA som får göra ägandeanspråk. Men rättigheterna kan sträckas längre ut om man kan påvisa att landets kontinentalsockel sträcker sig längs havets botten längre ut än de 200 sjömilen.
– Då måste man också kunna visa det. När det här området har varit istäckt, så har det här inte gått att komma åt och ingen har varit så intresserad av det. Men om det inte är det längre och att man tror att det finns energiresurser som ligger där. Då blir det viktigare. I dag är sjömätningen i Arktis ofullständig. Mycket stor del av havsbotten är inte sjömätt. Idag handlar det bara om 12-13 procent, säger Granholm.
Havsisen i dag begränsar också sjöfarten och seglingssäsongen är rätt kort, men den hindrar den inte helt. Klimatförändringar innebär att man i dag pratar om tre nya tänkbara transoceana farleder. Det är Nordostpassagen som är farleden från Nordkap till Berings sund utmed Sibiriens kust. Den andra farleden är Nordvästpassagen som går väst om Grönland, genom Kanadensiska skärgården, förbi Alaska och till Berings sund. Slutligen tredje är Nordpoolrutten som går ungefär från Berings sund förbi Nordpolen och ner förbi Island.
– Dessa tre farleder öppnas i olika takt som exempelvis 10-15 år, 15-20 år och 20-40 år. Det beror på isavsmältningen som går olika fort på delar av Arktis, politiska beslut och teknik. De nya farlederna kommer också att vara fyrtio procent kortare än de som används i dag.
Idag är det som mest ungefär ett hundratal fartyg som går igenom Nordostpassagen per år.
– Ryssarna är optimistiska och hoppas på en kraftig ökning framöver, säger Granholm.