Bodens näringsfastigheter har köpt fastigheten där Berglunds Rostfria hade sin verksamhet av Bodens utveckling AB, Buab.
– När Berglunds Rostfria gick i konkurs gick Buab in och köpte den fastigheten, säger Conny Bergwall.
Varför har näringsfastigheter köpt över den?– Det är för att försöka samla ihop så mycket som möjligt i näringsfastigheter, eftersom bolaget ska verka för tillväxten i kommunen. Framför allt ska det vara ett komplement till den befintliga marknaden, säger Conny Bergwall.
Han förklarar att bolaget har god tillgång på kontors- och administrativa lokaler, men det har inga industri- eller verkstadslokaler. Därför tycker han det var lämpligt att flytta över Berglunds före detta fastighet på Torpgärdans industriområde dit.
– Gamla Berglunds är nu uthyrt till Nova industri.
Om man tar bort den fastighet som är under ombyggnation, det vill säga gamla lungkliniken som byggs om till korttidsboende, så har näringsfastigheter tio procent lediga ytor, enligt Bergwall.
– Så just nu är det bra beläggning på beståndet.
Varför ska kommunen, som ska driva kommunal verksamhet, driva bolag som är ett komplement till marknaden?– Det här bolaget ska främja tillväxten inom Boden i de näringslivsklustren som finns.
Conny Bergwall påpekar att företag vill etablera sig på orten, men utan näringsfastigheter skulle det bli svårt om det inte finns någon lokal och andra fastighetsägare inte vill vara med, för att de inte tycker att det är en affär för dem.
När det kommer förfrågningar från företag till näringsfastigheter om lokaler så vänder sig Conny Bergwall i första hand till de lokala fastighetsbolagen och frågar dem om de har något ledigt.
– Jag försöker kroka ihop dem för finns det en ledig lokal finns det ingen anledning att vi ska ta affären på näringsfastigheter om det finns något som passar företagens önskemål. Då ska vi försöka styra dem dit. Det är också ett sätt att bidra till tillväxten.
Men om det inte går att lösa lokalfrågan, till exempel för att risken är för hög, då menar Conny Bergwall att det kommunala bolaget kanske ska ta den risken i stället.
– Det är det jag menar med komplement. Vi ska ju dessutom ha en viss vakansgrad för att snabbt kunna möta nya etableringar. Det här är ett verktyg som kommunen skulle ha haft för 20 år sedan.
Men tror du skattebetalarna vill ta den risken om en riskaffär går i stöpet och bolaget inte kan täcka en eventuell förlusten?– Den risken ska inte vara större än att bolaget kan bära den risken själv om ett bolag går i konkurs, svarar Conny Bergwall.
Så man riskerar aldrig skattemedel?– Nej, bolaget gjorde ett positivt resultat redan första året och verksamheten ska bygga på en affärsmässig modell. Det ska tjäna pengar.