Sedan kommer inte det räcka på långa vägar, men Mats Karlsson säger att inte allt känns lika nattsvart längre.
Han berättar att före den här vintern har de inte skottat taket på den stora hallen. Den är cirka 3 600 kvadratmeter.
– Vi var mer oroliga för den gamla ladugården. Den har vi skottat flera gånger.
Den är något mindre, omkring 2 600 kvadratmeter.
– Den nya hallen har vi skottat två gånger. Jag konstaterar själv att det inte var nog, eftersom eftersom taket inte hade rasat in annars.
Han spekulerar inte i takkonstruktioner och byggnormer, eftersom det bara blir ett hypotetiskt resonemang.
– Ur min synvinkel vet jag att det varit mer snö på taket tidigare år, men den här snön nu var helt enkelt för tung.
Han och hustrun Åsa Karlsson samt deras båda söner Kalle och Olle är verksamma i företaget, som har ytterligare tre anställda. När de kom in och berättade att taket rasat in i den stora ladugården sa Mats Karlsson till Åsa att karriären nog var över.
– Det här var en chock för hela familjen.
Han ringde direkt till räddningstjänsten och försäkringsbolaget. De har förlorat 50 djur.
– 20 andra stod utanför och 20 räddades av räddningstjänsten, som var jätteduktig. Åsa har först nu kunnat kolla vilka kor som är borta. Hon kan dem på sina fem fingrar.
Kor är som andra djur, individuella. En del vill vara runt dem som jobbar hela tiden, andra håller sig på sin kant.
– Även om man har många kor lär man känna dem, säger Mats Karlsson.
Han tillägger, att om man inte hade fått ned snön från den del av taket som inte rasat in hade det inte funnits någon räddning, eftersom de då inte kunnat komma igång med mjölkningen.
Uppröjningsarbetet pågår när Norrbottens Media är på plats. Åsa Karlsson står och prickar av de förolyckade djuren. Några var kvar under bråten.
Rasområdet är helt avstängt, inga djur kan ta sig dit. Men Åsa Karlsson är orolig för att det ska bli ytterligare en kall natt. Natten till onsdagen var det tolv minusgrader. Korna som finns där står i den del av byggnaden som är intakt
Mats berättar att när räddningstjänsten åkte från gården på fredagen så sköt de djur som var fastklämda under plåten för att de inte skulle plågas.
– Vi höll på till klockan 23.
Totalt består besättningen nu av 250 kor och 300 ungdjur.
Nästan genast startades en insamling och Mats Karlsson säger att de redan när det hade kommit in 50 000 kronor på lördagen var överväldigade.
– Det är ett ordentligt fint sätt att visa sin medkänsla. Människor har skänkt lite olika belopp. Jag läste ett namn, kanske en flicka, som skänkt 22 kronor och skrev att hon inte hade mer på kontot. Allt det här gör att vi orkar.
Han uppskattar att uppröjningen kommer kosta cirka 100 000 kronor och destruktion av kossorna lika mycket. Vad det sedan kommer att kosta att bygga upp allt kan han inte säga idag.
Mats Karlsson ville komma igång med uppröjningen snabbt. Själv genomgick han en planerad operation på måndagen och får inte arbeta på några dagar.
– Jag vill få bort det denna vecka. Flera bondekollegor hjälper oss. Miljökontoret var hit också och tittade. De var nöjda. Vi sorterar allt material.
Eftersom jordbruket är så stort har de inte själva möjlighet att bygga upp hallen. Han berättar att lokala företag har hört av sig och sagt att de är villiga att hjälpa till att bygga upp den.
– Vi får se vad det blir av det.
Men han tillägger att han måste tro på att det går att bygga upp igen. Därifrån till att lyckas är fortfarande en lång väg.
– Med hjälp kan det gå.
Någon hjälp från Försäkringsbolaget kan han dock inte räkna med. De har varit på plats och sa då att eftersom det inträffat så många takras så måste de vara restriktiva med ersättning, berättar Mats Karlsson.
– Men kanske man då ska vända på resonemanget, att eftersom det är så många drabbade så är det en extra ovanlig vinter.
Banken har även varit på besök, inget är bestämt, men det finns olika lösningar som Mats Karlsson bedömer kan vara genomförbara.
En annan aspekt är att om familjeföretaget inte kan fortsätta förlorar länet en tiondel av sin mjölkproduktion.
– Vi vill framåt. Vi har varit här sedan 1992.