Tsegay Mehari är journalist och poet och därför sattes han i fängelse. Efter fyra år släpptes han och flydde då till Sverige. En vän, som bott i Sverige länge, rekommenderade honom att komma hit. 2014 kom han och efter tre dagar hamnade han i Boden. Fem månader senare fick han uppehållstillstånd och nu jobbar han som undersköterska inom socialpsykiatrin på Bodens kommun.
Caroline Nkechi Björk kommer från Nigeria. Hon träffade Mats Björk 2000 och de blev ett par. 2011 flyttade de till Piteå och bor nu i Boden i samband med att han fick jobb på kommunen.
Hon är utbildad civilekonom och tanken var först att jobba som ekonom här.
– Siffrorna är desamma, men problemet är att jag inte kan den svenska lagstiftningen och skulle behöva utbilda mig igen.
Något som hon inte kände för.
– Sammanlagt hade jag studerat 16 år, så i början var jag sur och irriterad över tanken att behöva hitta något nytt. Jag hade ju kämpat jättemycket och pluggat hårt, så det var inte lätt att ge upp mitt yrke som civilekonom.
Tsegay Mehari valde att stanna i Boden, eftersom han vill bo i en småstad.
– Här finns allt nära. Man kan cykla om man inte har bil. Boden är en stillsam och fin stad. Plus att bodensarna är hjälpsamma och trevliga. Det är min upplevelse i skolan och på arbetsplatsen. De vill även hjälpa nyanlända och invandrare.
Tsegay Mehari inledde studierna till undersköterska med psykiatri som inriktning januari 2016. Det skulle ta två år. Han blev klar på 1,5. Han tog dubbla kurser och jobbade under studietiden.
– Det var jättebra.
Varför valde du undersköterskeyrket?– Bra fråga. Mitt yrke är journalist, men i mitt hjärta vill jag jobba med vård och omsorg, framför allt inom psykiatrin. Jag vill hjälpa och jobba nära människor och förbättra den psykiska hälsan.
Han vill stötta människor att hantera depression, stress och självmordstankar. Han har själv upplevt liknande känslor i fängelset.
– Jag vill hjälpa människor att återhämta sig så att de kan leva ett normalt liv igen. Jobbet inom psykiatrin är inte bara ett arbete, det ger mig mycket och är så mycket mer. Jag älskar det på riktigt, säger Tsegay Mehari.
Caroline Nkechi Björk träffade en man från Senegal som jobbade inom hemtjänsten och planerade att bli sjuksköterska. Caroline Nkechi Björk kände inte för att bli sjuksköterska, men fick rådet att ta den långa vägen genom att först utbilda sig till undersköterska för att känna efter hur hon trivs inom vården.
– Jag tyckte det var en bra idé i stället för att sitta hemma och vänta. Jag såg det som en chans till något nytt. En sådan möjlighet hade jag inte fått i mitt hemland.
Hon började utbildningen 2012 och var klar 2014. Hon började jobba inom hemtjänsten och jobbade även på rättspsykiatrin i Öjebyn. Men hon tänkte att hon skulle kunna lära sig mycket genom att jobba inom sjukvården. Hon kollade hela tiden om det fanns några lediga jobb på Sunderby sjukhus. Så kom det ut en tjänst på avdelning 61. Hon skickade in en ansökan.
– Jag minns när en sjuksköterska därifrån ringde mig.
Hon gjorde intervjun på telefon, gav Caroline Nkechi Björk information om arbetet och rådde henne att ringa enhetschefen.
– Då var min svenska sämre än den är idag. Jag fick träffa enhetschefen, men hon var lite tveksam.
Caroline Nkechi Björk stod dock på sig och sa att hon kunde jobba praktiskt,
– Jag sa att jag kan göra jättemycket och kommer göra ett bra jobb. Jag tänkte också att jag lär mig mer om jag fick jobba. Hon sa att jag skulle få provjobba tre dagar och frågade om jag hade möjlighet att jobba den helgen.
Svaret blev ja med stora bokstäver.
– Jag visste att jag på de dagarna skulle kunna visa vad jag kan.
Efter de tre dagarna fick hon gå en introduktion och provade på olika arbetsuppgifter.
– Jag är väldigt intresserad och vill läras mig och pratade med min chef om att jag ville gå på olika avdelningar.
Hon fick råden att prata med bemanningsenheten och har genom den jobbat på sjuk olika avdelningar på sjukhuset.
Tsegay Mehari tycker att jobb och studier är en bra kombo.
– Man läser på förmiddagen och får direkt praktisera det man lärt sig på eftermiddagen. Det är det bästa sättet att snabbt fördjupa sina kunskaper. Skulle man fört studera två och sedan börja arbeta skulle det ta flera månader att komma in i jobbet. För oss invandrare handlar det framför allt om språket, att snabbt lära sig det.
Vad säger du till dem som hävdar att man först måste lära sig språket och först efter kan man börja arbeta?– Man kan inte lära sig språket ordentligt bara genom att gå i skolan. Där lär man sig grunderna, men de som snabbt blir duktiga på ett nytt språk är de som kommer till en arbetsplats. Det är den bästa språkskolan, för där har man inget annat val än att tala svenska. Ska man komma in i samhället och kunna kommunicera måste man kunna språket.
Caroline Nkechi Björk håller med Tsegay Mehari att Svenska för invandrare, SFI, ger en bra grund.
– Men när man börjar jobba måste man prata svenska och umgås med arbetskamrater, lyssna och lära. Då lär man sig mer och mer. Man blir bättre på både språket och jobbet. Man lär sig också terminologi.
Tsegay Mehari anser att man så snabbt som möjligt efter att man läst SFI måste ut på en arbetsplats. Att gå två-tre år på SFI anser han är slöseri med tid och pengar. Men, påpekar han, för att lära sig måste man våga göra fel.
– Det är den bästa vägen att lära sig. Det finns ett bibliotek. Man kan gå dit och fråga. Ett nytt språk kan man lära sig på flera olika platser, men man måste ha en vilja. Det fanns en sångare i mitt hemland som sjöng att det inte finns några stängda dörrar, som man inte kan öppna.
Han har två stora mål i livet, det första och kanske det största handlar om poesi.
– Jag kan inte leva utan poesi. Den finns alltid med mig och kommer finnas med mig till döden. Men jag kan inte leva på att skriva poesi. Jag måste ha en inkomst för att kunna leva ett dagligt liv.
Det är hans andra mål. Han försöker kombinera dem båda. När han varit på jobbet och är trött läser han poesi.
– Då blir jag som en ny människa och blir oinspirerad.
Han har funderingar på att vidareutbilda sig till sjuksköterska med psykiatri som inriktning eftersom han tycker det är ett spännande ämnesområde.
– Där finns livet på riktigt.
Tsegay Mehari är tacksam mot sitt nya hemland och bodensarna.
– Sverige är fred och frihet.
Caroline Nkechi Björk har fått en anställning på operation.
– Nu går jag inskolning, som är ett halvår.
Hur tänker du nu kring sköterskeyrket?– Nu har jag blivit mycket intresserad av sjukvård. Det är något nytt för mig, spännande och intressant. Det ger också mycket tillbaka när man hjälper sjuka patienter. Det känns bra när de blir bättre. Så nu vill jag studera vidare till sköterska. och bli barnmorska.
Caroline Nkechi Björk har funnit sin plats i yrkeslivet, men hon saknar sitt hemland.
– Jag har bott här två-tre år, men känner bara en granne som hälsar. Hemma presenterar sig alla som bor nära varandra. Där är det inte svårt att få vänner. Då är det lättare att integreras snabbt.
När hon ser landsmän som bara umgås med varandra säger hon åt dem att det inte hjälper dem och råder dem att ta kontakt med svenskar. Å andra sidan påpekar hon att om svenskarna vill att nyanlända ska integreras snabbt krävs en öppen attityd.
– Det är bra om de talar om hur det är här. Hur ska man annars kunna veta?