Norrbotniabanan AB har anlitat Ramböll i syfte att undersöka hur kapacitetsproblemen på Norra stambanan kan lösas. Norrbotniabanegruppen är medfinansiär.
I dag går 60 tåg på stambanan genom övre Norrland räknat i båda riktningarna. För sträckan Vännäs-Boden finns enligt utredningen endast utrymme för ytterligare 3,5 tåg per dygn i varje riktning.
Utredaren Per Corshammar beräknar att tågoperatörerna förlorar 30.000 kronor per tåg på grund av tågmöten längs banan som ökar transporttiden. Ekonomiska bortfallet per år kalkyleras till drygt en halv miljard kronor.
– Det är ju läskigt att tänka på att allt hänger på ett enkelspår för industrin där uppe, säger Per Corshammar. Otryggt och inte bra.
Han slår fast att planlagda åtgärder och utbyggnader inte klarar den ökande trafiken. En trafikinfarkt står inför dörren inom tio år enligt hans bedömning. Senast 2030 är dubbelspår oundvikligt Vännäs-Boden, alternativt att Norrbotniabanan byggs. Rambölls analys för kapacitetsläget 2020 visar på en betydligt tuffare bild av läget än Trafikverkets.
Enligt Ramböll skulle Norrbotniabanan sänka transportkostnaderna med nästan en miljard kronor per år. "Ur ett samhällsnyttoperspektiv är Norrbotniabanan det bästa alternativet för norra Sverige och Trafikverket nu och på lång sikt".
Trafikverket gjorde för ett par år sedan på regeringens uppdrag en kapacitetsutredning för Sveriges järnvägar.
– När vi såg den fick vi kalla kårar på ryggen, säger Elisabeth Sinclair, projektledare på Norrbotniabanegruppen. Ingen kapacitetsbrist fanns på stambanan i övre Norrland. Ingenting talade för ett dubbelspår.
Gruppen upptäckte en rad brister i en underlagsrapport. Bland annat saknades norska godstågen i utredningen och på sträckan Vännäs-Boden skulle trafiken öka med endast en procent 2006-2050. Vid en hearing i Piteå var stämningen upprörd.
Trafikverket räknade om och fick fram plus 22-36 procent.
– I väntan på Trafikverkets åtgärdsvalstudie för stambanan för övre Norrland beställde vi en rapport från Ramböll där vi bad att de skulle titta på kapaciteten, förklarar Elisabeth Sinclair. Den känns som en lättnad. Trafikverket har mycket tekniska modeller, men går man till verkligheten blir situationen en annan.