Eleverna på det internationella programmet håller till i ett av klassrummen i Björknässkolan. Än så länge är de sju, men redan nästkommande dag väntar de fyra till.
Programmet ingår i den kommunala skolan, utbildningen är avgiftsfri och alla kan söka.
Malcom Persson, 15 år, från Boden, har svenska föräldrar men tyckte det verkade vara ett spännande program att gå medan han funderar på vad han vill bli. Han har läst mycket böcker på engelska så språket är inga problem, men är beredd på att det kan bli en tuff utbildning.
– Jag förväntar mig mycket arbete, men jag tror det kommer gå bra ändå och det är en trevlig klass, säger han.
Tomi Asikainen, 16 år, har flyttat hit från Finland för att få bo med sina syskon som jobbar i Boden.
Fatima Nazarova, 17 år, och Salim Abbasi, 17 år, flydde från Ukraina vid krigsutbrottet i mars ifjol.
– Jag var osäker på vad jag ville bli men här på IB kan du få friheten att ta reda på vad du vill i framtiden. Det är värdefullt att ha gått ett internationellt program när man söker till universitetet, säger Salim Abbasi.
Sofia L'Heuruex, 15 år, från Kanada, har en mamma från Boden och nu bor hon hos sin mormor och morfar i fem månader.
– Jag har svenskt medborgarskap och ville knyta an mer till Sverige.
Eftersom hon går IB i Kanada också var det enkelt att gå några månader i Sverige, då programmen ser likadana ut.
Ronja Olsson, 15 år, är från Sävast i Boden där hon har bott i hela sitt liv.
– Jag vill resa mycket, testa många saker, prova att jobba i andra länder och hålla alla dörrar öppna. Med det här programmet får jag de möjligheterna. Jag är extremt nöjd med mitt val än så länge, säger hon.
Medan skolan väntar på att utbildningen ska bli godkänd kallar den sig för en kandidatskola. Men målet är att inom några månader kvalificera sig och bli godkänd som ett International Baccalaureate Diploma Programme. I dagligt tal brukar man säga IB.
– Vi ligger ganska långt fram i den processen och förväntar oss ett besked vid årsskiftet, säger Nina Berggren som arbetar som koordinator för gymnasieeleverna.
Eftersom IB-programmet är ett tvåårigt program erbjuder man ett preparandår, motsvarande första året på gymnasiet, med svenska nationella kurser, fast med engelska som undervisningsspråk. Kurserna under preparandåret tas från natur- och samhällsprogrammens kursutbud.
Under nästkommande två år väljer eleverna sex kurser enligt IB:s internationella läroplan. En av kurserna är alltid elevens modersmål.
– De läser alla ämnen under två år med examination i slutet av år två, så det blir en helt annan typ av undervisning än i svenska gymnasiet eftersom vi arbetar mot ett gemensamt mål i slutet av programmet och inte med kurser som avslutas under tiden, förklarar Nina Berggren.
Boden hade ett IB-program på gymnasiet fram till 2013, då den las ner. Läraren Ola Linell var med redan på den tiden.
– Jag tror inte man visste riktigt vad man gjorde när man la ner den, för det är en lång process och mycket arbete med att starta om igen nu, säger han.
Själv undervisar han i engelska och i en kurs i kunskapsteori som ingår i programmet. Han är glad att vara tillbaka.
– Det är en otroligt bra utbildning med en mycket genomtänkt pedagogisk tanke. Allt är fokuserat kring att förbereda eleverna för vidare studier på ett sätt som kanske inte riktigt finns i den svenska skolan. Det är en svår utbildning, men en bra väg framåt i kunskapsutvecklingen. De får i gång det analytiska tänkandet som behövs på universitetet och om du som svensk söker utbildning utomlands så är det här en välkänd utbildning.
De är fem lärare i arbetslaget, men totalt är de 17 lärare som undervisar de internationella gymnasieeleverna. Samtliga undervisar också på andra program på Björknässkolan.
Det kan tyckas som att det blir en väldigt dyr och påkostad utbildning, men de tror att de kommer att växa snabbt.
– I uppstarten blir det så klart lite dyrare, men anledningen är ju att vi ska få folk att komma hit med sina familjer och vilja bo här, eftersom vi har befolkningsbrist. Det är en del i samhällsomvandlingen, säger Nina Berggren.
Ola Linell tror att det är en grundförutsättning för att de ska vilja bosätta sig i Norrbotten.
– Det handlar om att få hit rätt arbetskraft. Annars blir det bara fly-in-fly-out, vilket kan skapa problem. Man vill hellre ha hit familjer som stabiliserar sig här och blir skattebetalare, säger han.