År 1988 startade Anneli Karlsson Lundberg ByaBoden Antgården hemma på gården i Svartbyn. För sju år sedan öppnade hon sin butik i stan. Mycket har hänt de här åren.
Från början sålde hon barnkläder och textilier. Nu ligger fokus på textilier och inredning.
Från början drev Anneli sin enskilda firma vid sidan om jobbet på försvaret där hon jobbat som ekonomibiträde i nästan 30 år.
Hon kommer ursprungligen från Borås och präglades av mode- och textilstaden.
– Det fanns alltid det senaste.
Inledningsvis åkte hon själv ned till Boråstrakten och köpte hem det hon ville ha till ByaBoden. Fortfarande tar hon 90 procent av sina tyger från den trakten.
– Men nu är jag så bortskämd att de kommer hit. Två av mina leverantörer har varit med mig från starten.
Hur kom det sig att du startade eget?– Jag ville vara min egen och inte bara jobba i kök. Jag ville utveckla mig själv. Dessutom är jag intresserad av konst och inredning och hade småbarn.
Hennes mamma och mormor sydde kläder och hennes morfar kviltade.
– Mina morföräldrar hade butik. Min far var egen företagare. Mamma var undersköterska och engagerade sig fackligt. Hon var väldigt driftig. Jag tror jag fått mycket från henne, säger Anneli Karlsson Lundberg.
Hon har alltid varit intresserad av textilier, som hon poängterar är basen i inredning.
Mellan gårdsbutiken och den egna affären drev hon tillsammans med några andra kvinnor Handelshuset Älvan i Boden.
– Vi var företagare allihop. Vi åkte på mässor. Det var väldigt roligt att visa upp oss och Boden där.
Hon berättar att det var en slump ByaBoden hamnade där butiken är idag.
– Jag gick förbi och tyckte om lokalen. Jag fick den direkt. Den ligger perfekt, mellan en butik för herrkläder och en för damkläder. Vi är ett bra team här. Det enda som saknas egentligen är barnkläder, för att det ska finns allt fler hela familjen.
Det finns en speciell historia om det där med barnkläder. Inför att hon skulle öppna sin gårdsbutik hade hon ritat en serie modeller av barnkläder. Tanken var att det skulle produceras av ett företag i Haparanda. Inte hade hon tänkt på mönsterskydd och annat här uppe i Norrbotten. Men kläderna blev som aldrig klara och plötsligt upptäckte hon att företaget sålde hennes modeller.
– Jag blev blåst.
Först blev Anneli Karlsson Lundberg jättebesviken, men nu är allt nästan glömt och i vart fall förlåtet. Det var en läxa, men hon är inte långsint.
– Kanske hade det här tagit en annan vänding om inte det där hade hänt, min dotter är designer på Gina Tricot idag, men jag är inte besviken över det nu. Jag lade det bakom mig för länge sedan och är jätteglad att det har gått som det har gjort.
Hon har en ateljé i butiken.
– När jag började fanns nästan inget som var färdigproducerat. Det är stor skillnad. I dagsläget är större delen av det jag säljer färdiga produkter, resten är metervara och sedan syr jag egna modeller; gardiner och inredningsdetaljer, inte kläder.
Hon har privata kunder, men även kunder från privat och offentlig sektor.
För elva-tolv år sedan blev ByaBoden digital. Först hyrde Anneli Karlsson Lundberg in sig på en hemsida. Nu har hon byggt en egen. Men hon är ingen "datamänniska", säger hon när hon beskriver sig själv.
– Jag jobbar på nätet lite grann, men gör det bara när jag måste. Jag vill hellre sitta och rita och sy mina egna modeller.
Hon är inte heller någon galamänniska. På lördagen när det var näringslivsgala i Boden var hon på lokalrevy i Bjurå.
– Jag är inte emot galor så och har varit ute och representerat Boden på mässor, men galor är inget för mig.
När hon blickar tillbaka på de här 30 åren som gått tycker hon att hon utvecklats.
– Det är fantastiskt roligt att hela tiden få lära sig något nytt. I den här branschen behöver man inte låsa sig vid någonting. Jag tycker om att ge råd och tips. Det är jag i ett nötskal.
Men hon jobbar sex dagar i veckan och vill ha tid att ägna sig åt barn och barnbarn. Tanken på att gå i pension vid 65 har funnits där och grott. Därför har Anneli Karlsson Lundberg börjat planera för sin pension.
Kan du gå i pension tror du?– Ja, det tror jag. Jag har andra projekt, men jag avslöjar inte vad det är. Jag vill göra något annat. Jag vill vara ute mer och har alltid tyckt om att resa.
Hon hoppas att det ska finnas någon intressent som vill ta över när det är dags, för hon ser gärna att butiken fortlever.
– Det vore roligt.