Det finns skyddsföreskrifter för Kusöns vattenskyddsområde där Bodens kommuns grundvattentäkt ligger. Inom skyddsområdet finns det restriktioner avseende petroleumprodukter, bekämpningsmedel, djurhållning, avverkning och täktuttag.
Gräver man och tar ut sandmaterial så stör man markgeologin, vilket kan leda till ökad urlakning, som då kan skapa en snabbare väg till föroreningen, förklarar miljöinspektörerna Emma Lindström och Malin Svensson.
– Dricksvattnet från täkten är i särklass kommunens viktigaste livsmedel. Det är väldigt viktigt att vi skyddar den, poängterar Malin Svensson.
Därför har man upprättat skyddsföreskrifter. Omkring 23 000 invånare är beroende av dricksvattnet från täkten. Hela Bodens stad, Sävast, Unbyn och Degerbäcken får vatten därifrån.
Området är indelat i tre skyddszoner. De ligger på olika avstånd från täktens brunn. Avgränsningen beror på hur lång tid det tar för grundvattnet att nå brunnen.
Havs- och vattenmyndigheten är den myndighet som ger kommunerna vägledning. Den yttre gränsen i den primära zonen ligger så att det tar omkring 100 dagar för grundvattnet att nå täktens brunn.
Syftet med att veta rinntiden är att man ska hinna upptäcka och åtgärda en olycka innan föroreningen når brunnen. Inom den sekundära zonen är uppehållstiden ett år och den tertiära zonen avgränsas för att beakta föroreningar med ett långt tidsperspektiv.
– Riskerna förändras beroende på var man befinner sig och vad man har tänkt göra. Det kan finnas sådana saker som är förödande även om de inträffar i den tertiära zonen. Skulle det ske oljeläckage där har man dock lång tid på sig att åtgärda det. Därför är skyddsföreskrifterna utformade så att man till exempel kan förvara större mängd petroleumprodukter i den zonen jämfört med den primära, förklarar Emma Lindström.
I höstas gjorde hon, Malin Svensson och ytterligare en kollega en inspektion på Kusön. De informerade fastighetsägarna inför den.
På en del fastigheter hittade skräp, gamla bilar, en båt, skotrar och en gammal lastbil med misstänkt oljespill.
– Med tanke på hur många fastigheter och fastighetsägare det är så var det inte särskilt mycket. Det är lite här och där. De sköter sig ganska bra, säger Malin Svensson och fortsätter:
– Det var inget alarmerande. Nedskräpning är något vi vill att man ska åtgärda även om det inte är i ett vattenskyddsområde. Hade det varit något jätteallvarligt hade vi tagit tag i det direkt. I stället kommer vi att göra en uppföljande inspektion under våren.
Hon tillägger att man måste ha bättre koll om man bor i ett vattenskyddsområde, eftersom det finns en risk att man kan förorena grundvattnet som invånarna dricker.
– Det här är något som vi jobbar med och informerar om kontinuerligt, säger Emma Lindström.
Vid uppföljningen kommer de att kontakta fastighetsägarna.
– Men bara för att vi kommer dit behöver inte det betyda att man måste göra något. Det är bara det att vi sett något som vi vill titta lite mer på, säger Malin Svensson.