En avvikelse innebär att arbetet inte har utförts som det ska. Allvarliga avvikelser med skador eller risk för skada som följd är kommunen skyldig att utreda.
Socialnämnden diskuterade på tisdagen patientsäkerhetsberättelsen för 2017. Nämnden godkände den.
Enligt rapporten har antalet avvikelser inom vård och omsorg ökat markant. På två år har antalet avvikelser mer än fördubblats, från 1 248 till 2 532.
Från 2015 till 2017 har fallolyckor ökat från 683 till 1 261. Av dem var 22 allvarliga och ledde till skador som frakturer, sår, svullnader och blånader.
Läkemedelsavvikelser har ökat med 150 procent, från 56 till 138.
– Varenda avvikelse är för mycket, så man kan inte skylla ifrån sig, säger Béatrice Öman (S), ordförande i socialnämnden.
Hon anser att man ändå måste komma ihåg att med så många brukare och insatser, som utförs, så handlar det om många tusentals enskilda insatser.
– Arbetet med att ta reda vad och varför det hänt och hur vi fixar att det minskar genomförs med en nollvision i åtanke. Men ingen är perfekt så det kan aldrig bli noll, men det ska vara sjunkande inte stigande, säger Béatrice Öman.
Socialchefen Catharina Liljeholm oroades redan efter sommaren över ökningen och konstaterar att det inte ser bättre ut nu.
– Det är fall och läkemedelsavvikelser som ökar mest.
Enligt henne är en del av förklaringen att de har jobbat hårt med att personalen ska rapportera in avvikelser.
– Vi har ett nytt avvikelsesystem och jag hoppas att man gör fler anmälningar. Vi är noga med att man inte söker syndabockar, så att man törs stå upp för om något händer. Det ska aldrig vara något straff för det, utan avvikelser ska leda till förbättringar.
Hon påpekar, att inte allt som rapporterats in är avvikelser. Om en vårdtagare inte vill ha sin medicin så är det egentligen ingen avvikelse, utan ska enbart journalföras.
– Nästa steg blir att lära ut vad som är en avvikelse.
En annan faktor som man pekar på spelar roll är bristen på utbildad personal. Med färre undersköterskor ökar andelen outbildad personal, framför allt under sommaren.
– Vi hade många avvikelser under förra sommaren. Eftersom det säkert kommer se ut så här framöver måste vi fundera på hur vi ska organisera oss. Vi måste upprätthålla god patientsäkerhet samtidigt som vi kan rekrytera personal utan vårdutbildning, säger Catharina Liljeholm.
Hon berättar att de nu tittar på differentierade arbetsuppgifter. Tanken är att undersköterskorna i Boden ska jobba med delegerad hälso- och sjukvård; ge medicin, lägga om sår, ta blodprover. Inom kommunen är det hälso- och sjukvårdsenheten som ansvarar för hälso- och sjukvårdsuppgifter.
– Undersköterskorna kommer då utgå från hälso- och sjukvårdsenheten, så att de får stöd och handledning och får jobba nära sjuksköterskorna. Vi har talat om att undersköterskorna ska få en förhöjd delegeringsnivå, så att de kan göra mera, säger Catharina Liljeholm.
Jobbet är i sin linda och de ska involvera facket i det arbetet. Målet är att ha något klart till sommaren, åtminstone inom hemtjänsten. På äldreboendena tittar de på en annan variant.
– Vi tror att det dels öppnar för att fler som inte har utbildning kan komma och jobba hos oss, dels höjer statusen på våra undersköterskor som får speciella arbetsuppgifter. Vi vill inte skapa olika lag, för alla behövs.
Béatrice Öman påpekar att Kommunal vill göra undersköterskeyrket till ett legitimerat yrke och även börjat prata om en vårdbiträdesutbildning.
– Målsättningen måste vara att alla får chansen att utbilda sig. Det är två olika yrken med olika kompetensområden. Det måste vi få till.